2011-05-04, 23:50
#37
För att det bara är idioter som skaffar barn. Hur ska mänskligheten nå ett högre stadium av upplysning om inte alla tvivlare och sökare hjälper till med reproduktionen? Nästa generation blir, förhoppningsvis, mer civiliserad än den förra och nästa igen osv. Till slut har vi nått ett optimalt tillstånd av fred och förståelse. En symbios mellan andlighet och värdslig kunskap, utvecklat till sin yttersta gräns (om det finns någon sådan), historiens slut. Sen kommer Herren ner, han har fört anteckningar under mänsklighetens historia som han samlat i gudomliga pärmar i gudomliga bokhyllor (immaterialla givetvis), och så delar han med sig av sina synpunkter, var och en, och till oss alla i grupp. Vad vi gjorde bra, vad vi kan göra bättre till nästa gång. Sen börjar det kosmiska kretsloppet om, saliga är de saktmodiga. Om de "snälla" (om man nu kan ställa upp en sådan grovartad dualism, alla är nog snälla, men ja, de som i sina nuvarande jordiska inkarnationer har kristliga dygder som medlidande och förlåtelse som överordnad princip i sin livsföring) men inför barnalstring ambivalenta, skaffar ett gäng ungar var, så kommer vi snabbare "levla" upp till detta tillstånd av fullkomlighet. Men det kommer väl i vilket fall som helst. Jag har en väldigt optimistisk framtidssyn, märker jag, men så, vill jag bedyra, har inte alltid varit fallet! Jag vandrade runt i liknande tankegångar; allting är meningslöst och mänskligheten är, iaf på lång sikt, utdöende, det finns ingen anledning för mig att sprida mina gener. Men ja, skulle det vara så att världsalltet är beskaffat så som ateisterna vill göra gällande, att allt blott är materia, Gud existerar inte, efter döden kommer ingenting, så kommer vi ändå aldrig få reda på det. Det finns inga möjligheter att under jordelivet nå de insikter med vilka vi kunnat varken bekräfta eller dementera Guds existens, och då vi dör, skulle vi inte ha ett medvetande som kan reflektera över sin icke existerande existens och säga "aha, Gud finns inte". Så det spelar ingen roll, det tjänar inget till att leva ett liv efter ateistiska principer. Det är roligare att tro, även om man ej har belägg för detta, you know, Kierkegaard style. That's how we roll, eller "we", vilka "we"? Känner ingen annan, som är sån här. Men jag är glad för det mesta, utom på morgonen, och barn ska jag ha, gärna fler än tre, då jag funnit en lämplig behållare för min friska säd. Det är min poäng med inlägget, tror jag. Jag var tonåring, bu-hu. Sen fann jag Gud, antar jag (allt tyder på det i nån mening, enligt vad jag nyss skrev). Men jag vet fan inte när. Det kvittar; B PRODUCTIVE & REPRODUCTIVE! KÄRNFAMILJ = FRAMTIDEN! DEN SEXUELLA REVOLUTIONEN VAR BARA ETT ÖVERGÅENDE STADIUM I MÄNSKLIGHETENS HISTORIA!