Citat:
Ursprungligen postat av parnasuss
Hej!
Jag vädjar nu till ert eventuella kunnande inom detta område. Min lillebror, 12 år, var bjuden på fest/kalas i helgen med övernattning. Vad han inte berättat var att de skulle se på skräckfilm, han och de 4-5 andra killkompisarna som var bjudna. Hade han berättat hade han förmodligen inte fått gå.
Tydligen har de tittat Saw 1, 2 och 3 och sedan även Fredagen den trettonde. Jag har själv sett alla filmerna och vet (tyvärr) precis vad de innebär. När min bror kom hem dagen efter mådde han jätteilla, skakade och han kan inte sluta gråta. Han är så oerhört ledsen och det gör så ont i mig att han har behövt titta på det där, även om han visste om det är ju inte han i stånd att göra någon som helst bedömning, han är ju bara 12 år! Han är dessutom en väldigt känslig person redan innan och tar lätt illa vid sig, faller för grupptryck osv.
Det jag vill höra med er om är vad ni har för tips. Hur botar man skräckfilms-sjukan eller vad man nu ska kalla det. Har ni något tips om vad man ska säga, göra osv för att göra det bättre? Snälla, behöver verkligen er hjälp!
Inse att det inte finns någon skräckfilmssjuka. Förklara för honom att valet var hans att se dessa och gillar han det inte så är det en läxa till nästa gång. Var en storebror och tracka honom för att han gråter så att han inte blir ännu en söndercurlad liten unge när han ska ut i världen.