Han är kär, men inte jag. Hur ska jag hantera detta?

Utan att behöva gå in på någonting i detalj kan jag förklara vilken sits jag sitter i just nu.
Världens bästa och underbaraste kille säger att han är kär i mig, men jag är inte kär i honom. Vi har en "historia" sen tidigare men av någon anledning har mina känslor tagit slut. Kan tilläggas att jag INTE är kär i någon annan. Han säger att han älskar mig och aldrig kommer komma över mig. Hur ska jag bete mig i den här situationen? Om jag verkligen bryr mig om honom, ska jag i så fall säga upp kontakten med honom? Hur vill ni killar att en tjej som ni är olyckligt kära i ska behandla er för att ni ska kunna komma över det lättast?

Jag har aldrig varit i en liknande situation tidigare, varken i den han är i just nu eller i den jag själv är i.

Ha sex med honom, och säg att det inte funkar.

hej, jag har varit med om detta och inte blvit ignorerad utan att tjejen fortsatt umgås med mig och det ska jag säga är det värsta sättet! Killen i fråga kommer inte vilja att du ignorerar honom men i det långa loppet så funkar det mycket bättre och hans känslor kommer försvinna mycket fortare.

Det är ju så otroligt svårt att glömma någon om man umgås med personen.

Det här vill jag med ha svar på.

Detta, men bara om du HATAR honom

Själv skulle jag bara berätta för honom hur det ligger till.

Han VET hur det ligger till. Så vad är nästa steg? Kanske ska tillägga att det här handlar om min bästa vän.

Han kommer inte tycka om det,men distansera dig och var extremt tydlig att du inte är kär i honom. Det är, som du säger, för hans absolut eget bästa. Fortsätter ni umgås så kommer han knappast få ur idén om ett parförhållande ur sitt huvud.
Du får hjälpa honom att komma över dig genom att inte träffa eller höra av dig till honom. Långt ifrån alla som resonerar som du, väldigt omtänksamt. Cred.

Fan, du skulle kunna vara mitt ex som det tog slut med för en vecka sedan. Det du beskriver passar precis in på oss.

Jag är kär och hon är inte kär.

Långsiktigt gör du bäst i att berätta för honom att ni bara sabbar för varandra om ni håller kontakten. Den går inte att hålla vettiga diskussioner i den sitsen ni är nu. Det kommer ta hårt på honom, och han kommer må så fruktansvärt dåligt. Han kommer aldrig kunna släppa dig och kommer att leva med tanken att det en dag ska bli nu om ni fortsätter ses. Efter ett par veckor/månader kommer hans kärlek förhoppningsvis att vara över och då kan ni börja prata igen.

Just nu vill jag bara att mitt ex ska ringa mig och fråga om vi ska ses. Men jag vet att det inte kommer att fungera i längden och vi kommer aldrig kunna upprätthålla någon typ av vänskap.

Så för bådas skull, slopa kontakten med honom.

Edit: Fyfan är du mitt ex?

Håller med Opppe!
Har själv varit med om detta och att behålla kontakten är det absolut taskigaste och mest själviska du kan göra. Hoppet är ju det sista som överger en..

Precis samma sits som jag är/varit i, och då menar jag att jag är killen i denna sits.

Men vi är fortfarande vänner men vi ses inte ofta längre pratar lite då och då och jag kom över det.
Jag skulle säga att fortsätt ha kontakt för att förlora sin kärlek och bästa vän på samma gång skulle nog förstöra en person.

Men ska jag vara helt ärlig så visst det finns ju små känslor kvar men inte som det var i början

Hur lång tid tog det för dig att komma över henne? Hur gick processen till från att ni inte setts till att ni blev vänner?

Det var ju så att vi var vänner hela tiden men drog ner på kontakten ganska rejält från att i stort sätt prata flera timmar om dagen eventuellt ses varje dag till något sms i veckan och kanske bara ses någon gång i månaden om inte ens det.

jag kan ju bara prata för mig själv och säga att det var ganska jobbigt i början, men man kom ju över det efter ett tag (ca 2 månader) men som jag sa det finns ju alltid något kvar även fast man känner att man klarar sig helt och hållet utan henne.

Men alla är ju olika alla måste ju bearbeta sin "sorg" på sitt egna sätt, och jag tror säkert att hade vi slutat upp med kontakten och sedan blivit vänner igen, då hade det nog varit svårare för mig men nu när vi var vänner under hela processen så blev det mycket enklare att anpassa sig.