2011-03-20, 22:10
#1
Jag har alltid fallit för killar, vad ska man säga, som har varit mindre bra och de har fått mig att må väldigt dåligt på olika sätt. Innan jag gick in i förhållandet som jag har nu och har haft sen ungefär 7 månader tillbaka tänkte jag att jag aldrig skulle låta en kille få mig att må dåligt igen på något vis, no matter what. Och den tanken har faktiskt hållt i sig och min nuvarande pojkvän har fått mig att må så jävla bra och jag tror aldrig att jag någonsin har mått så bra över huvudtaget i mitt liv. Jag har lärt mig jättemycket om mig själv under den här tiden och jag tackar faktiskt han för det. Egentligen har inte han gjort något speciellt, han har bara visat uppskattning typ.
Varje helg dricker han öl med sina kompisar och jag har oftast varit med, då mina kompisar är kompis med honoms osv. Men han har brukat vara med mig ena helgdagen. Men det känns som han hellre föredrar ölen med sina kompisar och att han egentligen inte vill att jag ska vara med dem eftersom han aldrig har frågat mig, utan det är hans kompisar som frågar och jag trodde ändå inte att han hade något problem med det. För några veckor sedan kände jag att det var någonting som var fel för att han börjat vara "off" mot mig och föredrog dem ännu mer. Jag vill verkligen inte säga till honom att han inte får vara med sina kompisar och ha kul, för det är ju inte riktigt så jag känner heller men om man har skaffat sig en flickvän borde han väl ändå tänka på det och visa att jag betyder någonting också, annars ska man ju inte ha någon anser jag.
Men iallafall, några dagar senare efter jag börjat fått den känslan berättade han för mig att han tänkt göra slut, men ångrat sig och att han vill vara med mig. Jag blev förstås ledsen och allt han säger och gör nu hittar jag något fel i, vilket gör att jag blir mer ledsen. Jag försöker även prata med honom hur jag känner och det känns bra då för tillfället, men sen visar han ingenting igen. Är det bara jag, eller visst borde han visa att han vill ha kvar mig och ta mig i första hand ibland så att jag kan känna mig trygg? Jag vet inte var jag ska ta vägen och jag vet att det är kanske jag som tänker för mycket. Men ändå. Jag kan tänka när jag sitter själv att det är bäst för mig om det tar slut men när jag träffar honom klarar jag inte av det.
Nej, vi har inte varit tillsammans länge alls men den här killen har ju fått mig att må så bra, så varför kan det inte fortsätta? Jättesvårt att förklara vad jag menar och det låter som att det inte är någonting kanske. Han vet ju att jag är ledsen och då kan han bli ledsen. Detta är ju egentligen inget problem så det måste ju gå att lösa, men hur? Det funkar visst inte att prata om det. Mina tankar måste bort. Finns det något bra jag kan säga till honom eller göra något? För somsagt så måste ju detta lilla problem gå att lösa?
Hoppas det inte var alldeles för jobbigt att läsa, försöker bara få ordning på allt och skulle uppskatta något råd eller så
Varje helg dricker han öl med sina kompisar och jag har oftast varit med, då mina kompisar är kompis med honoms osv. Men han har brukat vara med mig ena helgdagen. Men det känns som han hellre föredrar ölen med sina kompisar och att han egentligen inte vill att jag ska vara med dem eftersom han aldrig har frågat mig, utan det är hans kompisar som frågar och jag trodde ändå inte att han hade något problem med det. För några veckor sedan kände jag att det var någonting som var fel för att han börjat vara "off" mot mig och föredrog dem ännu mer. Jag vill verkligen inte säga till honom att han inte får vara med sina kompisar och ha kul, för det är ju inte riktigt så jag känner heller men om man har skaffat sig en flickvän borde han väl ändå tänka på det och visa att jag betyder någonting också, annars ska man ju inte ha någon anser jag.
Men iallafall, några dagar senare efter jag börjat fått den känslan berättade han för mig att han tänkt göra slut, men ångrat sig och att han vill vara med mig. Jag blev förstås ledsen och allt han säger och gör nu hittar jag något fel i, vilket gör att jag blir mer ledsen. Jag försöker även prata med honom hur jag känner och det känns bra då för tillfället, men sen visar han ingenting igen. Är det bara jag, eller visst borde han visa att han vill ha kvar mig och ta mig i första hand ibland så att jag kan känna mig trygg? Jag vet inte var jag ska ta vägen och jag vet att det är kanske jag som tänker för mycket. Men ändå. Jag kan tänka när jag sitter själv att det är bäst för mig om det tar slut men när jag träffar honom klarar jag inte av det.
Nej, vi har inte varit tillsammans länge alls men den här killen har ju fått mig att må så bra, så varför kan det inte fortsätta? Jättesvårt att förklara vad jag menar och det låter som att det inte är någonting kanske. Han vet ju att jag är ledsen och då kan han bli ledsen. Detta är ju egentligen inget problem så det måste ju gå att lösa, men hur? Det funkar visst inte att prata om det. Mina tankar måste bort. Finns det något bra jag kan säga till honom eller göra något? För somsagt så måste ju detta lilla problem gå att lösa?
Hoppas det inte var alldeles för jobbigt att läsa, försöker bara få ordning på allt och skulle uppskatta något råd eller så
