Hjälper soc mig med boende?

Jag och min sambo har gjort slut och lägenheten står inte i mitt namn så jag har ingen rätt. Så jag undrar om soc kan hjälpa mig med en lägenhet då jag inte har nånstans att ta vägen, eller kan dom tvinga mig bo kvar här? Har inget jobb nu, är sjuksriven.

Mvh

Måste tyvärr göra dig besviken.
Hade du varit arab och haft 8 ungar så hade du fått 8000 i kallhyra + bidrag till värme.
Sen hade du givetvis fått lite andra bidrag också så du överlever.
Som läget är nu så välkommen ut på gatan. Är tveksam till att du får hjälp.

OBS. Exemplet ovan är tyvärr inget jag hittat på utan är taget från verkligheten i en by i Skåne.

Är du inneboende och har skrivit avtal på det?

Tragiskt. Inte värt att försöka ens då?

Nej. Soc hjälper bara barn (under 18 år) med boende. Om du inte är eller har barn, så hänvisas du till bostadskön. Du får inget bidrag alls till boende, förrän du har lyckats skaffa dig ett boende. Välkommen till byråkratins förlovade tillvaro av "välfärd"! som varje anställd svensk i snitt betalar 400 000 kr om året i skatt för. "Det räcker inte!" (Offentlig sektors utgifter i år är ca 1 700 000 000 000 kr och ca 4 000 000 personer hade anställning, dividera själva!)

Den s.k. "välfärden" är bara till för att betala ut högre bidrag (a-kassa, sjukpenning, pension) till dem som har högre lön. Den som inget har, skall heller inget få, lyder den "solidariska" socialdemokratiska grundprincip som även nymoderaterna har anammat.

Nog tycker jag att du ska försöka iaf.
Men jag behövde också en lgh i samband med en separation och tog kontakt med soc och fick till svar att dom minsann inte var någon bostadsförmedling.
Jag tycker att det är ett arrogant svar åt en som inte lever på något som helst bidrag och inte heller har ett behov av ekonomiskt stöd utan enbart vill ha tak över huvudet.

Däremot kan du kanske ha rätt att bo kvar i lägenheten, skaffade ni lägenheten tillsammans men skrev kontraktet bara på henne?
Hur länge bodde du där? Och har hon jobb och sånt, medans du har sjukpenning? Var du skriven/är du skriven i lägenheten - hur länge i så fall?? Skulle du vilja bo kvar, om inte skulle du göra det om du inte hade något val?

Okej på så vis. Så om jag lyckas hitta en lägenhet själv, vet du vad hyran får ligga på max?


Vilka idioter Förstår att dom inte kan hjälpa alla - men vad gör man om man inte har nånstans att ta vägen. Känns som dom hjälper varenda invandrare men inte de andra.


Vi skaffade den tillsammans, men hon står på kontraktet, jag stod som andra hand eller så. Jag vill inte bo kvar här och hon vill inte ha mig här. Så jag måste hitta nåt snabbt.
Så jag har väl inte direkt nåt val. Inte för att hon kommer slänga ut mig på gatan, men jag märker ju att hon vill att jag ska försvinna snarast möjligt.

Nä jag vet inte säkert, men 4500 kr/månad kanske. Mer om hushållet har fler än en medlem. Kan variera från kommun till kommun dessutom.

Det fanns väl en niomånadersregel som sade att om du bott i en lägenhet minst 9 månader, så har du laglig rätt att bo kvar utöver vad alla avtal säger. Kan ha förändrats dock. Om du nu ligger illa till, så borde du använda en eventuell sån rättighet tills du hittar en hållbar lösning.

Du vet, välfärdssystemet är bara till för välutbildade förvaltningsjurister som hamnar i skiten! Övriga känner inte till sina rättigheter...

Om jag vore du skulle jag göra en tråd i juridikforat, bara så du vet var du står om du får slut på alternativ.

Jag har ett vagt minne av att den av er som har "störst behov" av lägenheten är den som ska ha den, och då spelar det inte stor roll vem som står på kontraktet (antar att hyresvärden måste godkänna din ekonomi bara) om den har införskaffats för gemensamt bruk. Men jag är ingen jurist - långt ifrån, så tro inte ett ord av vad jag säger, men kolla gärna upp det.

Man blir fan matt av att läsa den här tråden och i synnerhet ditt inlägg. Soc är till för dem som har behov som "inte kan tillgodoses på annat sätt", dvs de medellösa och mest utsatta i samhället. Om alla som råkade i tillfälligt trångmål skulle få hjälp av soc skulle det kosta samhället enorma summor.

"Min sambo och jag har gjort slut, buhu så synd det är om mig, ge mig genast en bostad och komplettera min hemutrustning för h*n behöll köksmöblerna och dubbelsängen."

"Min bil har gått sönder och jag måste ha den för att ta mig till jobbet, jag har inte råd att reparera den så nu vill jag ha socialbidrag."

"Jag har smällt hela lönen på kläder och krogbesök och nu har jag bara te och nudlar hemma, jag måste ha pengar till riktig mat omedelbart!"

"Jaha, så jag får ingen lägenhet och inga pengar? Men de där jävla blattarna får både tiorumsvillor och Mercedesar av soc, varför får inte vi hederliga svenskar som jobbar några bidrag?"

En del yngre folk verkar tro att det finns en hel armé av hjälpare som bara står och väntar på att rycka in så fort JAG stöter på problem. Eget ansvar, anyone? Självständighet? Jobba sig genom motgångar på egen hand och vara stolt över sin förmåga att reda ut situationen?

Om du hade varit läskunnig så hade du sett att det enda jag behövde var en lägenhet och väldigt akut.
Nu lyckades jag lösa det ändå.
Jag tycker du kan dra åt helvete ditt jävla missfoster!!