2011-03-13, 22:54
  #1
Medlem
Känner mig väldigt kluven just nu, men vi tar det från början (ska försöka hålla mig kort).
För 16 månader sedan började jag må dåligt, och blev fick diagnoserna depression och ångest.

Det är svårt för mig att utrycka i ord hur jag känner mig, så därför gör jag det med siffror istället. 100 är så som jag mådde för 10 år sedan, dvs ledsen ibland men oftast glad (normal), 0 är självmord.

För 16 månader sen kände jag mig någonstans mellan 10 och 20. Jag fick olika SSRI mediciner, men dom hjälpte inte speciellt mycket. Jag har legat någonstans mellan 15 och 50 det senaste året.

För 45 dagar sedan (utan min läkares vetskap ) slutade jag cold turkey med 100mg Zoloft, och kände mig genast mycket bättre. Sen jag slutade med Zoloft har jag legat mellan 50 och 75...ända tills jag träffade min läkare igen i fredags...

Hon sa att det var roligt att jag mådde bättre, men att jag fortfarande led av depression, och att jag, med rätt medicinering, kunde må ännu bättre. Då vi inte haft någon större tur med SSRI föreslog hon att jag skulle börja med Cymbalta. Jag som hatar att ta medicin (hatar att vara beroende av något), och äntligen lyckats slå mig fri från Zoloft, var väldigt skeptisk till detta. Hon skrev ändå ut receptet och sa att jag skulle tänka på det.

Och sjävklart tänker jag på det, ältar det fram och tillbaks. Från att ha legat på en stark 60 innan jag träffade henne, ligger jag nu på en svag 40, och minskar hela tiden. Ska jag ta det? Ska jag prova? Klarar jag mig utan medicin? Är jag tillräckligt stark?

Allt jag hört om cymbalta är i princip bara negativt, och det finns hela webplatser och forum på internet som bara handlar om hur svårt folk haft det med att sluta med cymbalta, och hur dom ångrar dagen dom bestämde sig att börja med det.
Men samtidigt finns ju hoppet där. Kanske kan jag må mycket bättre på den här medicinen!

Vad i h-lvete ska jag göra?

Jag är rädd att om jag börjar med cymbalta kommer jag antingen må skit, eller så kommer jag aldrig kunna sluta med den. Det känns som om jag står vid ett vägsjälv i livet, ett val som kommer påverka hela min framtid.

HJÄLP!
Citera
2011-03-13, 23:32
  #2
Medlem
alithias avatar
När jag var i din sits så provade jag. Köpte ut medicinen och tog den. Jag fick en massa biverkningar och efter ca fyra-fem veckor gav jag upp och slutade. Då försvann biverkningarna och jag mådde ungefär som innan.

Mer än så var det inte!
Citera
2011-03-14, 00:06
  #3
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av alithia
När jag var i din sits så provade jag. Köpte ut medicinen och tog den. Jag fick en massa biverkningar och efter ca fyra-fem veckor gav jag upp och slutade. Då försvann biverkningarna och jag mådde ungefär som innan.

Mer än så var det inte!
Det låter bra. Hur lång tid tog det efter du slutat innan alla beverkningar försvunnit?
Citera
2011-03-15, 16:29
  #4
Medlem
eiyxs avatar
Jag har gått igenom de flesta SSRI preparaten med samma resultat, ingen speciellt vettig effekt och delvis zombiefierad.
Fick sen Efexor och efter det Cymbalta.
Jag upplevde inga större biverkningar när jag började med Cymbaltan endast små yrselanfall som kan liknas med blodtrycksfall.
Prova i ca 2 veckor så att eventuella insättningssymptom lägger sig och känn efter.
Citera
2011-03-15, 17:30
  #5
Medlem
alithias avatar
Citat:
Ursprungligen postat av mrolson
Det låter bra. Hur lång tid tog det efter du slutat innan alla beverkningar försvunnit?
Känslan av att vara drogad försvann efter något dygn. Resten av biverkningar tog några veckor att försvinna. Det var ökad ångest, illamående, trötthet, torrhet i munnen samt blåmärken över hela kroppen. Aptiten minskade och sött smakade konstigt. Jag vet det därför att jag skrev upp det då :-)
Citera
2011-03-16, 00:14
  #6
Medlem
Emhs avatar
Både jag och min sambo äter Cymbalta och vi har inte haft några större biverkningar förutom att min sexlust är ganska död i dom doser jag äter just nu , ibland minskar jag däremot lite själv utan läkarens vetskap så kommer den igång igen, jag mår lite sämre psykiskt men ibland måste man offra sig i någon vecka
Vi mår båda två bättre än på många år och den har funkat mycket bättre än andra mediciner.
__________________
Senast redigerad av Emh 2011-03-16 kl. 00:17.
Citera
2011-03-16, 08:38
  #7
Medlem
alithias avatar
Jo, det var ju så sant, sexlusten försvann också, eller egentligen den sexuella förmågan. Dvs lusten infann sig i hjärnan men kroppen var oanvändbar. Jag försökte ändå onanera ibland men det blev som ett maraton som slutade i en konstig flopp eftersom orgasmfunktionen tydligen också pajat. Hade jag levt i ett förhållande hade det varit svårt att acceptera ett liv på det sättet.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in