Hur gör skådespelare??

Kan tycka att det är relevant att meddela att rollsättarna har mycket med saken att göra. Om jag t.ex. skulle få en roll där alla rörelser och repliker är onaturliga för mig, blir det genast väldigt svårt. Samtidigt blir det också lättare (jag vet, förvirrande), eftersom jag slipper vara mig själv, och därför kan gå mycket djupare och visa vad jag tycker speglar en sådan person bäst.

En skådespelare kan ju också anstränga sig och spela en känsla precis som han/hon tycker att den är på riktigt, fast det kan ändå se hur onaturligt ut som helst. Det beror då inte på att skådespelaren är obekväm, utan snarare att hans/hennes uttryck för den känslan inte är likadant som de flesta andras.
Hoppas det hjälpte något.

Mvh

Det sägs att att Meryl Streep bantade ner sig galet mycket inför koncentrationsläger-scenerna i Sophies Choice, bara för att få veta att de scenerna inte skulle spelas in först. Nån form av missförstånd som medförde att hon fick gå upp i vikt igen, och sen råbanta en gång till.. Om det stämmer får man se hennes rolltolkning som en ännu högre prestation.

De Niros pendling viktmässigt mellan rollerna som vältränad muskulös boxare och senare i karriären överviktig nattklubbspresentatör är ju också legendarisk i Raging Bull.

Skillnaden ser man ju i diversiteten (?) när det gäller rollerna. Bale har ju spelat skilda roller som kräver en del fysiska påfrestningar iom viktras/uppgång, medan den största skillnaden Cruise har gjort var när hand odlade skägg och skulle spela en hitman som åker taxi.

En kvinnlig motsvarighet är ju Charlize Theron som inför rollen i Monster verkligen fick en total makeover och gjorde det fullt trovärdigt. Hon hade även stora problem med den omtalade scenen från filmen och det märktes verkligen att hon "gick in i rollen". Jämför med exempelvis Julia Roberts som har samma sorts roll i nästan alla filmer.

Absolut. Det finns ju många exempel på skådisar som gått in mycket hårt för sina roller. De tränar stenhårt, lär sig språk, bantar, bygger muskler, läser på i berörda ämnen, intervjuar folk för att få hjälp med sin rollgestaltning o.s.v. Robert De Niro lärde sig t.e.x att spela nåt instrument (kan det ha varit saxofon tro?) för en filmroll. Nån blir extremt duktig i en idrott för en roll och nån annan går ännu längre. Om jag inte minns fel så skrev Jack Nicholson in sig på ett mentalsjukhus inför huvudrollen i Gökboet för att samla intryck och få den rätta känslan. Det kan ju iofs vara en Klintbergare men det är iaf vad jag har läst. Tydligen ska han också ha utstått riktiga elchocker under filmen.

Jag vet att Stefan Sauk gillar att förbereda sig. Han har i nån intervju berättat att han hängde med piketpolisen på kvällarna för att lära sig deras jargong, språk, kroppsspråk o.s.v inför rollen som den osympatiske Berg i I lagens namn efter Leif GW Perssons bok Samhällsbärarna. Ola Rapace har tränat exceptionellt hårt inför rollen som Bosse Högberg, Persbrandt har tränat stenhårt tillsammans med militärer (Navy Seals?), kört vapenhantering, fysträning, närstrid, förmodligen avancerad bilkörning, dykning och annat också inför de kommande filmerna om Hamilton. Skådisarna i Arn-filmerna fick väl lära sig rida om de inte kunde det innan och de tränades säkerligen i fäktning/strid, dans, språkbruk, bordsskick och annat som hörde medeltiden till.

I Lord of the rings-trilogin var det ju makalösa förberedelser. Mycket stridsträning, fys, hantera hästar, språk (alvspråken är inte direkt enkla att lära sig. Viggo Mortensen har tydligen språköra så för honom var det inga större problem medan Liv Tyler hade så svårt för det att hon var tvungen att läsa upp replikerna och senare röstsynkas).

Dustin Hoffman träffade väl förebilden Kim Peek och lärde känna honom inför Rain man samt lärde sig allt om autistiska människor och fick ju mycket riktigt en Oscar för sin tolkning.

Jag vet inte hur mycket de danska skådisarna förbereder sig, typ Mads Mikkelsen, Kim Bodnia, Nicolai Coster Valdau och Ulrich Thomsen men jag vet att just Kim Bodnia tillhör kategorin method acting-skådisar och att åtminstone tre av dem har en internationell karriär med riktigt tunga kassa succéer bakom sig.

Delvis sant. Jag tycker dock att han var mycket övertygande i rollen som den rullstolsbundne krigsveteranen i Född den fjärde juli. En mycket bra film f.ö.. Cruise anses tydligen vara bra att jobba med. Kommer väl förberedd till jobbet, tränar hårt, gör många stunts själv, läser på o.s.v. Att han inte är nån De Niro, De Caprio, Dustin Hoffman, Jack Nicholson, Gary Oldman eller Christian Bale är en annan sak.

En som faktiskt bör nämnas är Tom Hanks. När jag som barn såg honom i komedier som Splash, Big, Turner & Hooch, Svensexan, En kille i rött o.s.v trodde jag väl aldrig att han skulle bli en av de största och mest prisade skådisarna i modern tid? Jag menar, vem trodde att en kille från några småtramsiga komedier skulle göra filmer som Philadelphia, Saving Private Ryan, The green mile, Forrest Gump, Road to Perdition, Catch me if you can och dessutom bli en erkänd regissör?

Mycket bra inlägg. Kom just ihåg att jag nyligen såg en intervju med Natalie Portman där hon beskrev det slitsamma och hårt disciplinerade arbetet att lära sig balett tillräckligt trovärdigt inför Black Swan.

Hillary Swanks prestationer som kvinnlig transsexuell i Boys Don't Cry och sen som boxare i Million Dollar Baby är också grymt imponerande. Visst fick hon en Oscar för Boys.. ?

Den där säkerhetsansvarige som sköt en kille och sedan sig själv i Titanic verkade som en bra skådespelare som satte sig in i rollen.

Ja, snacka om att man omvärderade Theron i den filmen. Från att tidigare mest varit ögonfägnad i biroller, till att man "sminkar bort" alla spår av hennes skönhet och sen gör hon en fantastisk rollinsats. Klart imponerande, och kul att skådisar man bara trott kunde göra bimboroller verkligen kan förvåna biobesökarna.

Jag måste erkänna att jag inte sett den filmen, så jag har svårt att uttala mig om den. Litar dock till ditt omdöme, men ser honom fortfarande inte som en av de största trots att han gjort en del "storfilmer".

Nu nämnde du faktiskt en av mina absoluta favoriter: Leonardo DiCaprio. I början tyckte jag att han bara var en tvålfager tonårsidol (jag såg Titanic innan Gilbert Grape), men nu på senare tid har han verkligen vuxit. Blood Diamond, Aviator och Gangs of New York är alla filmer som jag verkligen tycker är riktigt bra och det kommer ifrån en person som ser kanske en drama/thriller/actionfilm per månad. Högst!

Just det ja. Hon tränade väl balett flera timmar om dagen i ett års tid eller nåt sånt? Riktigt tufft. Balettdansöser får utstå mycket smärta för att bli duktiga.

Andra skådisar som fysat riktigt hårt inför sina filmroller är Tom Hardy i Bronson (lade väl på sig 3 stones muskler - ca 19 kg) och icke att förglömma Edward Norton inför American History X. Jag antar att De Niro tränade mycket hårt inför Raging bull och Cape fear också. I Cape fear såg han verkligen läskig ut och även om jag hade lite svårt för hans sydstatsdialekt och hans löjliga klädstil så såg han grym ut i övrigt. Stenhård i kroppen, risiga tatueringar överallt och en blick som osade "minst sagt osympatisk herre".

Han är och har alltid varit en vass skådis som dock har vuxit. Första filmen jag såg med honom måste ha varit This boys life/En främling i familjen mot Robert De Niro, Ellen Barkin mfl. Han är helt vansinnigt bra som strulig tonåring med läshuvud. Scenerna mellan honom och Robert De Niros elaka styvpappa är fantastiska. Innan jag såg någon av De Caprios filmer var även jag övertygad om att han var ett pretty face och ingenting mer men det var bara att ändra uppfattning. Han är sjukt bra.

Kvinnliga skådisar har en tendens att komma i skymundan bakom alla stora manliga skådisar men jag tycker t.e.x att Louise Fletcher är väldigt bra i de roller jag sett henne. Först var hon ju helt otrolig i Gökboet men sen var hon ju även bra som pillerknaprande tv-missbrukare i Darren Aronofskys nattsvarta Requiem for a dream. Bra film där även Jared Leto och Jennifer Connelly är mycket bra. Connelly är f.ö. bra i allt jag har sett henne men jag har aldrig lagt märke till att hon skulle ha genomgått någon vidare fysisk förändring eller tvingats till någon annan jobbig uppoffring för en roll.

Nick Nolte är ett namn som dyker upp också. Har spelat lite allt möjligt och har alltid gjort det med bravur. I Q & A/Dödligt protokoll la han på sig en hel del inför rollen som korrumperad polis. Jag tycker att han var mycket övertygande i sitt sätt att föra sig, prata o.s.v.

Andra som imponerat stort är John Hurt som gjort precis allt och som alltid övertygar. Hans gestaltning av Elefantmannen John Merrick är fantastisk liksom kollegan Anthony Hopkins som spelar hans läkare i samma film. Hopkins har en kuslig förmåga att kunna krypa in under skinnet på sin karaktär utan att för den sakens skull behöva ändra sitt utséende nämnvärt. Ingen kan väl ha undgått honom i När lammen tystnar?

Al Pacino behöver knappast någon presentation och även om en del anser att han alltid gör samma sorts karaktär så håller jag inte med. Han har spelat allt möjligt, både på film och teater och gör alltid klockrent ifrån sig. Det är möjligt att han kubanska accent inte var perfekt i Scarface och att han alltid har den där lite vilda Al Pacino-blicken, men vad gör det när han alltid är så strålande i alla roller? Alltifrån Serpico till Scarecrow (mot Gene Hackman som också är en sjukt bra skådis med otroligt brett register), Panik i Needle Park och En kvinnas doft, Heat, Sea of love eller vilka titlar man nu vill rada upp.

Det finns onekligen en hel del skådisar som kan sitt yrke utan och innan och de riktigt stora kan lyfta en i övrigt usel film till en acceptabel nivå bara genom sin medverkan.

haha.... tom cruise blir sin roll lika mycket som christian bale.