tankar om idéläran.

Idélärans fader, Platon, hade en väldigt kontroversiell tanke. Han påstod att
allting som vi ser och som vi känner i naturen är skuggor, kopior utav en redan utstakad mall som är mycket mer fulländad.
Vi tar ett exempel så att alla kan förstå.
Hur kommer det sig att 20 bullar kan se lika dana ut?
Jo, för att det finns en bakform att gå efter. Bullens form skapar bullen och bullen blir i det här fallet en kopia utav orginalet, bullens bakform.
Som alltid kan kopior bli lite mindre fulländade än orginalet och på samma sätt ansåg Platon att tingen var skapade.

Han ansåg att allting är skapade ur en form. En hönas form, en hästs form, en blommas form med mera. Men att skapelsen, i det här fallet formen, är så mycket mer fulländad än sin skapelse just för att det är orginalet och vi är kopiorna. Vi är enbart skuggor utav något mycket bättre.

Han ansåg även att själen var odödlig och att själen skapas redan innan man föds och det är i själen som alla naturens former sitter. Men att själen "glömmer" bort formerna i samma stund som den entrar en fysisk kropp.
Men formerna sitter där endå, långt inne och krävs en påminnelse för att hitta tillbaka och minnas.

Ett exempel:
Innan du vet hur en häst ser ut kan du heller inte veta hästens form. Du vet helt enklet inte hur hästens fysiska skapelse är konstruerad. Men om du ser en suddig teckning på en häst vars form är riktig så kan du genast koppla detta till när du ser en häst på riktigt. Formen har du skapat redan innan via den suddiga teckningen. Teckningen var inte på pricken avbildat som en häst, men att grundformen var riktig. En häst är alltid en häst, även om den enbart är en mindre fulländad kopia utav orginalformen.

Platon menade även att allting flyter. Precis som Demokritos ansåg han att allting flyter men att det alltid finns något som alldrig förändras. Människor åldras, blir sjuka och dör, allting flyter men att det alltid finns något som är evigt, som alldrig förrändras. Demokritos, Naturfilosofen som jag talade om i en tidigare tråd, ansåg att det var Atomerna som var byggstenarna som alldrig förändrades. Platon förkastade den teorin, utan han ansåg att det är formen som alldrig förrändras. Människans grundform är och förblir evig. En människa kan åldras, bli sjuk och dö men människans "bakform" är och förblir den samma.

Vad tror ni, är vi kopior, skuggor utav något mycket mer fulländat? Är vi som pepparkakor, skapade ur en pepparkaksform? Tanken är kittlande och mycket häftig men jag anser att det också är en väldigt realistisk tanke. Naturen måste ju ha en idé om hur någonting är skapat. En krokodil och en elefant kan alldrig bli en krokofant. Nej, för att naturen redan har en idé, en orginalform, utav hur allting är skapat. En människa kommer alltid att vara en människa och alldrig en häst. För mig låter det ganska självklart, att allting måste ha sin grund någonstans. Men då är frågan, som ägget och hönan ungefär. Vad kom först, Hönan eller hönans idé, form?

Det kan man grubbla på länge.

/David.

Inom den akademiska filosofin var idéläran dominerande i Sverige fram till början av 1900-talet i den tappning som representerades av den boströmska skolan.

Bostömianernas sista anhängare gick mot nationalsocialismen. Jag startade en tråd om detta i nationalsocialistforumet.

http://forum.flashback.info/scandina...d.php?t=147975

Hur kan idéläran förknippas med och formas om till nationalsocialistiska tankar?
Nationalsocialismens filosofiska grundtankar letar väll sig snarare till de Darwinistiska tankegångarna där raser förgör varandra i en ständig kamp om överlevnad?

vete fan men de kanske vill bevara kopiorna av ursprungsformarna du talar om på ett så intakt sätt som möjligt?

Rasläran var nämnd i Boströms filosofi men den var av marginell betydelse. Mycket förenklat kan man kanske se det som att Boström hävdade att statens idé måste uttryckas genom en konkret person, Konungen.

Det var naturligtvis inte svårt att byta ut "Konungen" mot "Fürern".

Folket utgjorde för Boström något helt annat än summan av alla enskilda individer. Det var folket som väsende som han intresserade sig för. Folkets väsende representerades genom ständerna. Det var inte svårt för sentida boströmianer, som till exempel, Efraim Liljeqvist att byta ut "ständerna" mot "korporationer".

Så pass. Viste jag inte, då lärde jag mig något nytt.
Men även Platon var väll aristokratiskt lagd, därmed säger jag inte att han förkastade andra folkgrupper och etniciteter, men han hävdade väll att en grupp elitister skulle styra och forma samhället? En slags demokratisk aristokrati där enbart den yttersta eliten i samhället hade rösträtt?
Men men...Om man vill kan man forma allting till att bli något som man själv står för. Enbart för att Boströmianerna gjorde idéläran, eller iaf en del utav den, till nationalsocialism så betyder det inte att själva idéläran är nationalsocialistiskt lagd.

Naturligtvis inte, men man kommer inte ifrån att det ligger i farans riktning. När Karl Popper skrev "Det öppna samhället och dess fiender", som egentligen var avsedd som en kritik av nationalsocialismen och kommunismen så ägnade han ett band av två för kritik av Platon, som han ansåg vara grunden för de senare totalitära ideologierna.

Förklara gärna hur han menade, om du kan förstås? Vore intressant.
Kan det ha något med att Platon menade att allting hade sin egen form?
Människan hade sin form, ja men det gällde ju alla människor. Negrer har inga andra former än vita, det finns bara en form och det är människans form.

Jag ser Platons idélära som något otroligt intressant och värt att reflektera över just för att han är en sån stor personlighet. Men jag ser brister i Platons idélära, absolut. Är intresserad hur Boströmianerna tänkte och hur Karl Popper kom fram till sin slutsatts.

Men vist, t.om bibeln missbrukas utav högerextrema.

Tror du inte att arter kan ändra form och egenskap efter dess omgivning? Det är till exempel en relativt accepterad tanke att människan utvecklades från vattenlevande varelser. Vi skulle säkert kunna få vingar också om det behövdes för att överleva, om naturen bara fick tillräckligt med tid på sig.

Om du accepterar det spricker Platons idélära eftersom idén av människan, den visuella formen, har förvanskats så mycket att det inte går att känna igen en människa efter att ha tittat på orginalet...

Jag är inte så insatt i idéläran, men handlar den verkligen bara om saker och tings visuella form?

Och det som aldrig förändras skulle i så fall vara idévärlden? Jag är också inne på Demokritos tankar om "panta rei" (allting flyter) och håller med fullständigt faktiskt, men att Platon fuskar och gör en avstickare för att rädda sin teori om de oföränderliga idéerna håller inte. Platon har inte mött Darwin, så enkelt är det troligen.

smoothie

Måste hålla med dig. Jag ansåg enbart att Platons idélära var intressant och tänkvärd. Men jag har svårt för att stå bakom den. Vi har ju i miljoner år utvecklats. Vad som är sant är ju demokritos utlägg om pusselbitarna som håller oss på plats och bygger upp oss, atomerna. Atomerna flyter hela tiden, det är också sant.

men men...Platon är intressant, han har alltid fascinerat mig på något sett.

Självklart kommer alltid Platon att vara aktuell, även om man inte delar hans ståndpunkter.

En av hörnpunkterna i Platons tankevärld är hans syn på allmänbegreppen. En stenkula är ett konkret föremål, men utgör i någon mening en skuggbild av det allmänna begreppet klot.

I någon mening tycks Platon ha föreställt sig att allmännbegreppen existerade. Här kan man kanske finna kärnan i den idealistiska filosofin. Idéerna fanns till även utan hänsyn till den konkreta världen.

Det är naturligtvis lätt att avfärda detta med empirisiska argument. The proof of the pudding is eating it.

Dock är det lätt att komma med motargument. Är det meningsfullt att samla in empiriska data utan att ha en idévärld där dessa data får mening?

Matematiken, som ju är en rationallistik och inte empirisk vetenskap, har betytt mycket för empiriska vetenskaper som fysiken.

När idealismen fick sitt stora uppsving i Tyskland efter napoleonkrigen så kan man se detta som, till stor del, en reaktion mot upplysningen som ansågs ha franskt ursprung. Även om de tyska filosoferna kan sägas ha bibehållit en rationalistisk utgångspunkt så är det nog inte fel att säga att denna inriktning kom att vara utgångpunkten för romantiken, vilken var bestämmande för tysk kultur fram till 1914.

Det är klart att man kan se en gemensam linje mellan Kant, Fichte, Schelling, Hegel och Marx. I sammanhanget kan nämnas att boströmianisterna tog avstånd från Hegel. I Sverige var det nästan bara Borelius bland de akademiska filosoferna som företrädde en hegeliansk uppfattning. Därmed kom svensk filosofi att skilja sig markant från övrig nordisk filosofi, man ska kanske framhålla hegelianen Snellman i Finland som en av de mest betydelsefulla.

Stämmer! En stenkula är enligt Platon formad efter idén om stenen och idén om kulan/klotet/sfären. Att relatera till en geometrisk figur - i detta fallet ett klot, eller sfär - är enkelt eftersom geometriska figurer i sig själva är mallar och modeller för andra saker.
Det är när man försöker relatera till stenens idé som jag får problem, hur ser egentligen stenens orginal ut?

smoothie