Är det dags att ändra sin syn på livet? Hur?

Jag är en 25årig kille som varit singel några är nu. Jag har inte haft särskilt svårt med tjejerna nu i vuxen ålder när det kommer till flörtande och tillfälliga sexuella kontakter osv. Har mer ofta än sällan dejtat någon och ibland även pratat med flera samtidigt.

Dock har jag väldigt svårt för att fastna och stadga mig. Jag är väldigt kräsen och det måste verkligen finnas någonting jättespeciellt för att jag ska fastna. Har aldrig varit kär utan endast olycklig kär i en tjej jag tom dejtade. Jag var ganska omogen och väldigt osäker på mig själv då, så jag kunde inte hantera den sårbara situationen att vara kär. Det gick åt helvete.

Dock känner jag att jag har mognat och utvecklats enormt när det gäller relationer till tjejer och människor i helhet (sedan jag la ner det dagliga runkandet och porrsurfandet). Jag känner nu en stark drivkraft att hitta någon att dela livet med. En flickvän helt enkelt. Jag känner mig väldigt bekväm bland människor jag gillar nu, till skillnad ifrån förut och jag skulle helt klart kunna hantera kärlek.

MEN denna ständiga jakt gör mig helt utmattad. Jag tänker på tjejer och känner en saknad typ hela tiden. Jag går runt och förväntar mig något av livet. Förväntar mig lycka, familj, kärlek. Det gör mig helt utmattad som sagt och jag kan knappt ha det trevligt ensam längre.

Det jag undrar är. Ska man förvänta sig saker av livet? Många idag lever ju ensamma och singlar. Ska man gå runt och leta med förhoppningar som ofta spricker, skaka av sig misslyckanden och ta nya tag? Eller ska man gå runt med ett stenansikte, tänka på tvätttiden, vad som ska handlas och träningen? Inte förvänta sig ett piss av livet utan vara tacksam för det man har och tänka att om kärleken uppstår en dag så gör den av en slump och det är inget man behöver oroa sig över?

Hur blir man bekymmerslös? Behöver input.

Varför vill du stadga dig?

Tror du att du får lycka utav att ha familj, hem och så vidare?

Är du olycklig nu bara för du inte har dessa saker?

Bekymmer lös är ditt mål så sätt egna gränser då det är olika för alla.

Mitt singelliv är inne på sitt fjärde år och jag har haft 3 krav på tjejerna jag träffat och det är att dom ska ha ett liv intill vårt förhållande, och ha ett jobb och sen ta till sig min dotter och älska henne.
För skaffar jag tjej nu är det för att köpa hus å hela paketet
Har ej hittat nån än och har ej bråttom allt ska klaffa tycker jag...

Lev lugnt och ta det som det är

Absolut. Då kan jag uppleva massor av positiva känslor som närhet, kärlek, ha andra att bry sig om och dela saker med, känna tillhörighet. Men det måste ju vara med någon som är väldigt speciell har jag upptäckt. Jag kan inte vara med någon bara för att, har testat.

Jag tror att jag är olycklig nu för att jag saknar någon ja. Det suger ju att ligga på soffan och kolla på Bonde söker fru på söndagkvällen.

Men om man börjar lära sig tänka annorlunda och inte stressa så kanske man kan finna ro i tillvaron ändå? Det är här jag tänkte att filosofiska teorier kanske kan få mitt rastlösa sinne på bättre tankar. Tills vidare.

God made us: invented us as a man invents an engine. A car is made to run on petrol, and it would not run properly on anything else. Now God designed the human machine to run on Himself. He Himself is the fuel our spirits were designed to burn, or the food our spirits were designed to feed on. There is no other. That is why it is just no good asking God to make us happy in our own way without bothering about religion. God cannot give us a happiness and peace apart from Himself, because it is not there. - C.S. Lewis

Universum uppstod från ingenting? Nej, den sagan tycker iaf jag inte känns särskilt trolig.

http://www.youtube.com/watch?v=8tyVVlRw6hU

Du måste lära dig att stå på egna ben, utan att ha en kvinna att falla tillbaks på. Du måste bli självständig m.a.o.
Du mår dåligt för att du tror att du behöver en tjej. Nu ska du ändra din inställning så att du tänker att du inte behöver någon, utan att det är kvinnorna som behöver dig. Lättare sagt än gjort kanske. Lycka till!

Jag tycker du ska ta det lugnt och bara göra det som känns mest naturligt eller oundvikligt för stunden. Om du inte stressar eller tvingar fram det så kanske du träffar rätt kvinna när du och tiden är mogen för det...

Du är ju ganska ung... Lev i nuet och ta saker allteftersom dom kommer...

Vi har en romantisk syn på livet och förväntar oss partner, familj, villa och ett bra arbete. Detta är en slags normalitet som är väldigt snäv. Livet går inte alltid som planerat och det gäller att förändra sitt beteende och försonas med det jag inte kan uppnå. Åven om drömmar inte går i uppfyllelse så kan det ändock bli ett innehållsrikt liv.

För mig va det bara att skita i det, träffa inte onödiga tjejer bara för letandets skull, om någon intressant kommer upp så dejta henne tills något händer, vilket antingen är det att hon blir tråkig eller mer intressant. Bara gör det du tycker är roligt. Om du inte vet va du tycker är roligt så hitta något. Du är inte mycket mer än dina val och impulser. Så om du nu anser dig själv som olycklig för du inte har kvinna i ditt liv så får du väl gå ut och träffa fler. Om du vill sluta vara en letare så hitta något annat att tänka på. Och skit i allt Eat, pray love romantiserande kring vad den sanna kärleken är.

Tack ditt svar betyder faktiskt mycket. Jag tänker sluta träffa hon jag precis börjat träffa för jag vet ju innerst inne att hon inte är för mig.

Jag ska försöka fokusera på annat än letandet efter kärleken men samtidigt vara öppen och gå in helhjärtat när jag hittar någon jag verkligen vill ha.