Citat:
Ursprungligen postat av
Cinnabar
Nej, det man hittat var ett blåmärke av äldre datum, och det kan ha uppkommit precis hur som helst. AL hade synfel, rätt vanligt att människor med brillor har problem med avståndsbedömningen. Det är en lika trolig spekulation som din, eller mer trolig. AL hade inte orkat jobba i det höga tempot och ta hand om sin make och barn om hon blev misshandlad dessutom. Hon hade huvudansvaret hemma vad jag förstår, när hon försvann bröt hemmet ihop. Han klarade inte att ta hand om barnen ensam. Detta är något man förstått i efterhand, och det gör allt ännu mer tragiskt, trots att det inte finns någon botten för denna tragik.
Jag såg för övrigt en av partiledarna shoppa ensam för ett tag sedan, blev mycket förvånad över att inga livvakter syntes till.
Jag vet att det här är en gammal tråd, men jag har funderat lite över det där med ansvaret för barnen och hemmet. Det sägs ju i dokumentärer om AL att hon alltid var orolig för barnen när hon var på resande fot och stod i ständig kontakt med dem. Men samtidigt var hon utrikesminister och ofta borta. Tanken var att hon skulle ta över som statsminister på partikongressen 2004 när Göran Persson planerat att avgå. Som statsminister skulle hon ha jobbat i princip jämt. Jag undrar hur tanken var att få det att gå ihop med vardagen i Nyköping? Maken var ju ganska nergången vid den tidpunkten och åldern tog väl också ut sin rätt (han var 15 år äldre än AL så måste ha varit drygt 60 vid den här tidpunkten). Och om han inte var förmögen att ta hand om barnen vid tidpunkten för hennes död, och de därför fick flytta till sin moster och hennes familj, är frågan vem som tog hand om dem när AL var utrikesminister och ständigt ute och reste? Bo H. kan knappast ha gjort det, åtminstone inte på egen hand. Det sägs ofta om AL att hon satte barnen främst, men samtidigt var hon ofta bortrest och barnen var inte gamla (13 och nio när hon dog). Det faktum att hon förberedde sig för att bli statsminister 2004 tyder på att hon satte karriären främst.
