Varför är människor ensamma när det finns så mycket människor [/MOD]

människan är av naturen en ensamvarg och har inget "naturligt" känslomässigt psyke. om man stannar till för en stund och tänker till, kommer man fram till följande: livet och människan är full av förundran, men saknar motstycke till symbios. att leva ensam behöver inte vara en börda, utan något sunt för både kropp och själ. att leva i en relation/relationer skapar, för det mesta problem, som urartar sig i fysisk och psykisk missär.

vi behöver inte varandra längre för att överleva = inget vitalt behov av andra människor för att klara av vardagen = människor är mindre med varandra.

nu för tiden heter det att det är farligt att vara ensam för att man är tydligen plötsligt beroende av bekräftelse genom hela livet, för det är tydligen inte längre en del av ungdomsperioden bara. det som egentligen är farligt är att normen för hur folk ska vara i beteendet till andra verkar ha satts av störda feministiska klimakteriehaggor som räds ensamhet för att då tvingas de reflektera över sitt känslomässiga tillstånd; det har gjort att om man är ensam får man dåligt samvete för att man inte lever upp till .. det smått orealistiska idealet som en person som går hem hos alla.

och det i sin tur gör en deprimerad, för att man är lika anpassad som en heterosexuell spartan om man sitter för sig själv. annars är det bra nog mycket mer hälsosamt att sitta för sig själv än att tvingas forma sin personlighet för att gå hem hos andra, vilket man måste göra med andra människor konstant.

uttrycket "Ensam är stark" finns tydligen inte längre, nu heter det "ensam är en jävla looser lolz för nu är vi dokuzåpastjärnor och allt handlar om att få andra människor att tycka om en.. för det är det de som sitter ensamma vill bli lolz, inte jag zom lägger ner mitt liv på det lolz"

I stort handlar det om avigheten och dess följder - människor kan inte kombineras hur som helt, helt enkelt.

I vissa fall handlar det om defekter som inte kan rättas till.

Men för det mesta handlar det om att man helt enkelt inte vill få sin invanda övertygelse rubbad av andras synsätt.

Sedan florerar det ju avigheter som inte har förmåga till nyanser, som är ett måste för att förmedla äkta känslor - de kan bara leverera inlärda skeenden i mönster - de kallas även sociopater.

Enligt olika undersökningar och teorier jag läst under min utbildning till socionom är människan en social varelse och vi behöver varandra. Redan på stenålder och ännu längre tillbaka samlades människor i grupper för att bättre kunna överleva genom att jaga i grupp. Isolering och ensamhet skapar affekter i en människa. Vi är integrerade och mår båttre att tala med människor vi har förtroende för. Att tala med en annan människa om olika problem innebär en lättnad. Sätt en människa i isolering utan intryck utifrån bryter ned och kan leda till allvarliga psykiska problem.

det beror på att vi har internet och mobiltelefoner. teknologi är djävulens verktyg som gör att vi isoleras mer från varandra för att vi kommunicerar mer genom teknologi än vi gör direkt med varandra.

Bra fråga - det har väl att göra med varierande känsla av sammanhang, tillit och tillhörighet på något vis.

I det flesta fall är det antagligen för att vi har svårt att lära känna andra människor. Man kan liksom inte bara gå ut på gatan och säga "DU DÄR, vi ska gå på krogen ikväll."

du förstår inte dig själv

ingen annan förstår dig

... forever alone

Vem är det som säger att man egentligen inte kan gå fram till en människa och börja prata?

Jag skulle tycka det vore ofantligt intressant att ta del av hans/hennes liv och få höra vad hon har att säga.

Det är bara vi själva som drar strecken om vad man kan och inte kan.

Sociopater är bättre än resten av mänskligheten. Dom lider inte av något samvete och kan på så sätt tänka klarare. Det handlar bara om att överleva och sprida sina gener vidare. Varför tror du det finns sociopater för? Det är det naturliga urvalet förstås! Att vara en sociopat är inget annat än en vinstlott!

Självklart gillar inte samhället detta, så sociopater blir betraktade som "psykisk störda". Dom är prototyper. Sociopater är dom perfekta människorna enligt det naturliga urvalet.


Det är endast svaga människor, som förlitar sig på andra. Att må bättre av att blotta sig för en annan människa är för mig obegripligt. Åter igen! Psykiska problem är något som samhället har hittat på, för att trycka ner sociopater. Innerst inne så vet ni att sociopater är dom perfekta människorna mentalt.

Tänk dig själv. Du har inget samvete och du kan inte känna någon smärta för andra människor än dig själv. Så min fråga är till dig: Skulle du vilja bli botad?

MannenBakomDig - Stolt sociopat, som alla andra är!

För att man vill slippa allt folk!
Speciellt de människor som inte kan bete sig.

Antingen handlar det om att man inte vill snacka med människor eftersom dagens samhälle är skit.
Eller så tror du att du är ensam, men du inte är det. Du bara känner dig ensam.

Jag tror inte människan uppskattar det man har. Utan man vill bara ha mer och mer och det får en att känna sig "ensam"