Joel Peter Witkin- kan man verkligen kalla honom frisk?

Jag fick nyligen upp ögonen för denna "konstnär" då min fästmö visade upp en bild av hans verk, och fann det hela rätt sjukt.

Nu är ju jag inte heller helt frisk då jag finner det intressant att studera seriemördare, och kolla på brottsoffer á la Sagawa, så jag har en fundering om man verkligen kan vara helt frisk när man inte bara tar kort på lik utan gör något estetiskt av det som t.ex fruktkorg, bokstöd eller massa annat konstigt.

Jag menar, vi låser in "friskare" människor på hispan idag, ska konst inte ha några somhelst gränser?
Jag vet att jag är inne och rotar i en väldigt hårfin zon nu kallat yttrandefrihet men ändå- vad tycker ni här på flashback?

VARNING: Kolla INTE på följande länkar om du har svårt för att se döda människor- och ja, då talar vi lik.


Här är några verk:
http://cameraobscura.busdraghi.net/w...s-moriendi.jpg
http://3.bp.blogspot.com/_3_SCr86QWZ...iChrist-vi.jpg
http://amigdala.do.sapo.pt/imagens/j...aakhmatova.jpg

Märk väl (speciellt första bilden) att detta är äkta vara, och dessa varor är (helst) ett par år gamla för att få ett så horribelt utseende som möjligt.

Jag hade lite svårt att placera tråden då det självklart handlar om foto, dock är det tillräckligt brutalt för att platsa i gore-forumet, men jag vill ju även att vi diskuterar hans mentala tillstånd som berör psykologin.
Så jag låter moderatorerna få fria händer med detta
Jag hittade endast en tråd som berörde liknande verk så jag tycker att jag har gjort ett "nyskapande" med detta.

I Sverige har vi ju haft problem med diverse konstfack där man spelat psykiskt sjuk och kallat det konst- nu är frågan om likskändning ska ses som konst?

Enjoy!

Han hade väl utställning för typ ett år sen eller va det i sommras på Fotografiska i stockholm om jag inte minns helt fel.
Är väl en av Marlion Manson favvo fotografer. som han fått insperation ifrån.

Det är möjligt.
Hoppas att han inte tog jobbet med dig till Stockholm
Seriöst, klassar ni detta som konst?

Det är väl självklart att det är konst, det kan man väl inte direkt ifrågasätta? Frågan är väl snarare om det är etiskt försvarbart eller inte att använda sig av mänskliga likdelar på detta sätt. Som med alla andra etiska frågor så finns det inte riktigt något självklart svar.

Personerna är ju redan döda, så de tar ju ingen skada, men frågan är vilken hänsyn som tagits till anhöriga osv. Jag tror att huvudena är svåra att identifiera för anhöriga, så det borde inte vara något problem, men man vet ju aldrig. Lik används ju tex av läkarstuderande för att träna på att operera och liknande, vilket kan kännas lite olustigt, men det är ju något nödvändigt och det sker bakom stängda dörrar.

Jag vet att när jag såg de här bilderna på fotomässan så tyckte jag det var obehagligt och svårt att titta på, men jag kunde inte heller låta bli att kika lite av nyfikenhet.

Är det konst? Ja! Är det OK? Svårt att säga.

Jag anser att det är skaparen till verket som avgör om det är konst eller ej. Om en konstnär till exempel väljer att kleta lera på ett polerat golv och kalla det konst, då är det konst. Jag som åskådare kanske inte tycker att det är bra, eller ens begripligt, men det är en fråga om tycke och smak. Konst är det.

Så ja, även dessa bilder är konst.

Frisk? Nja. Konst? Ja! Underbar? Absolut!
Jag älskar hans bilder.

Döda människor måste vara något av det mest naturliga som finns. Efter levande då förstås.
Sedan att vi här uppe blivit så intutade att döda fort som fan skall gömmas undan omgånde är ju en anna femma.
Konst är det ju defenetivt, sedan behöver man nog väga spräcka barriärer endel för att använda sig av döda människor i konsten. Men finns all anledning att fascineras utav det, speciellt deformerade döda människor.

Jo självklart förstår jag ju att man kan sätta en banan på en pinne och kalla det konst, då jag själv är estet.
Men det känns som "kultur" och "konst" inte tycker att det finns några gränser- är det nyttigt?

Förstår ni hur jag menar?
Inga gränser ger oändliga möjligheter som kanske inte är så himla bra.
Jag skulle ju t.ex kunna sätta eld på mig själv mitt på stureplan och bränna ihjäl mig, för att det är konst.
De flesta skulle nog kalla det aningen morbit, men tycker jag att det är konst så är det konst.

Att vandalisera ett pendeltåg är också konst, och även att fotografera ruttna huvuden- det är inte bra alltså
Vart är vi påväg?
Som Oldsberg skulle ha sagt

Skulle knappast ses som konst:
http://en.wikipedia.org/wiki/Th%C3%A...4%90%E1%BB%A9c

Jag tycker den beskrivning som står några inlägg över lät bra i viss mån; att konstnären själv som sätter upp definitionen av konst.

Man kan säga att konst inte har någon given identitet, många säger att det är vad "lärda" (inom konst då) anser att konst är. Jag tycker det är vad vi gör det till.

Ser f.ö. inte någonting speciellt farligt med det

Jag tycker att han är ganska tråkig, men så är jag inget större fan av "set pieces" och arrangerade/uppställda foton heller. Hela temat är ganska trist. Jag såg också utställningen på Fotografiska men jag kan inte påstå att den gjorde något större intryck. Speciellt inte efter utställningen med Annie Leibovitz foton som var förvånansvärt bra. Hon är inte heller någon jag förknippar med särskilt intressanta bilder, mest habila kändisporträtt och modefoto, men det var mycket i den utställningen som var grymt bra.

Uh, det där skulle jag inte kollat vid den här tiden på dygnet :S

Nu pallade jag av ovanstående anledning inte kolla så noga, och det finns säkert konst jag inte förstår, men att konst skulle vara allt någon kalla konst berövar begreppet all rimlig mening, som att säga att sanning är allt någon tror på. Någon objektiv måttstock måste finnas.

Jag tycker första bilden var väldigt snyggt tagen, resten var väl lite sådär...
Men konst är det absolut, det går inte att förneka, speciellt eftersom konstnären själv har skapat det som ett konstverk, andra saker kan ju bli konstverk för att andra rekogniserar det som konst.