Vad värdesätter ni högst? Njutning eller sanning?

Mjo, det är sant. Formulerade mig dåligt. Menade snarare att jag skulle välja att veta sanningen, än att senare få reda på hur jag levt i ovisshet (detta förutsätter visserligen att jag någonsin får reda på denna sanning).

Helt klart sanningen.....

Förstår man beviset på vad meningen med livet är så skulle jag föredra att veta. Oavsett vilket så har jag svårt att se något scenario där man inte skulle vilja veta vad meningen med livet är.

Gäller det otrohet så anser jag det bättre att veta, även om det inte kommer något annat än lidande ur det på kort sikt.

´
and a curse once you get aware of it

1. Jag skulle helt klart välja att komma ihåg det. Det skulle ge mig det moraliska övertaget i förhållandet, vilket känns bra.

2. Det finns ingen objektiv mening med livet. Besviken skulle jag enbart bli om det visade sig att det fanns en och samma mening för alla och jag antar att det då ändå skulle kännas bättre att sträva efter att uppnå denna "mening".

Det blir en win/win-situation i båda frågorna, med andra ord.

Jag tycker att sanningen är en njutning i sig. Ju hårdare och uppriktigare sanningar jag får höra, desto ärligare är ju personen som berättar dem och desto mer vet jag att jag kan lita på h*n i fortsättningen.