Vad har jag för "tro"?

Söker en passande "-ism" för min typ av "tro". Kommer att beskriva vad jag tror nedan och så hoppas jag någon eller flera utav er kan ge mig en lämplig "-ism".
Skulle uppskatta det enormt, då att veta ett begrepp för det man står för vore skönt!

• Jag tror inte på Gud, man jag kan inte heller bevisa att han inte finns. Dock är gud som fenomen och som tanke en positiv sak (i de flesta fallen), som skänker människor en bra tillvaro och trygghet.
  
• Jag "tror på människan" och ser vårt medvetande som något nästintill sublimt; våra tankar kan exempelvis existera utan materia eller energi, dock krävs materia (hjärnan) för att tänka själva tanken. Därmed finns oändligt med tankar, fast alla är inte tänkta... än. Något flummigt, men försöker beskriva hur jag resonerar.
  
• Ser ändock människan som ett djur, men som har utvecklats till något fascinerande; ett djur med empati, medvetenhet och moral.
  
• Jag tror på kunskap och vetenskap, men att man ändock aldrig kan vara helt säker.
  
• Världen är till viss del ödesbestämd. Big Bang exploderade på ett visst sätt som fick alla partiklar och all energi att röra sig åt specifika håll och med specifik hastighet, vilket gör att livet och världen/universum på sätt och viss är bestämt. Dock finns en slumpmässighet inom kvantfysiken, som itne får glömmas.
  
• Jag tror även att alla människor agerar på egoism. Vi kan hjälpa andra och vara generösa, för att själva må bra utav det.
  
• Jag tror på människors lika värde.

Detta var vad jag kom på för stunden; jag hoppas det ger er en något så när uppfattning om vad jag tror.
Så vad tror ni? Kan allt detta sammanfattas i en "-ism" eller åtminstone mina huvudidéer?

Tack på förhand!

Omedveten kristen ateist?
haha.

Lavey-satanism?
Då tror du även att alla människor är lika mycket värda när dom föds.
Att djur och barn bör avgudas.
Att människan kan påverka sitt egna värde genom att utföra saker. Dvs, de blir mindre värda om de gör dåliga saker.

Att försöka begränsa sig själv till en -ism är att begränsa sin tro.

Jag tror inte på etiketter. Jag tror på att det är bättre om du inte försöker packa in dig i något paket, utan att du istället står för det du tror på som enskilda saker. Vilket det ju är. Jag tror inte på att det finns en etikett som passar just dig och det du tror på.

Hur kommer det sig menar du?

Låter inte speciellt positivt, just med begreppet satanism. Men jag kanske bara är fördomsfull!

Håller med dig till fullo. Mycket klokt sagt! Dock vore det roligt att veta vilken "-ism" man ligger närmst.

Samma svar till dig som till Ikigai. Bra sagt!

Då kristen ateism, enligt mig, ter sig besläktat med agnosticism.
Agnosticism annars, kanske?
Förövrigt håller jag med fordom skribenter, i meningen att exempelvis etikettera din tro.

Du är nog flera "-ist", de jag snabbt kan peka ut är:

Skepticism

Psykologisk egoism

Ateism

Determinism i någon form

Finns säkert fler om någon orkar ta sin tid att peka ut dem...

Agnostiker om Personlig gud och antagligen Panteist och Humanist?

Ja, du menar så. Jo, du har nog rätt!

Tack! Psykologisk egoism är iallafall något jag kan säga att jag tror på; möjligen skepticism också.
Svårt, som sagt, att säga att man tror på en viss "-ism" då den likväl innehåller sånt som man kanske inte tror på.

Panteism känns rätt nära ändå! Tack!



Fortsätt gärna, intressant det här. Ni kan själva skriva lite om vad ni tror på!

Du verkar vara en hyfsat vanlig kille, det tycker jag du ska hålla dig till. Att vara tex kristen eller ateist är alldeles för bestämda former. Det finns nog ingen som lever upp till alla punkter i deras definition utan i något annat sätt trotsa dem.

nja, fast satanismen står ju också för hämnd. Om någon gör dig något dumt så ska man ge igen dubbelt tillbaka. Detta har aldrig funkat för mig. Att stå för fred likt kristendomen har dock alltid funkat galant! Istället att få sin fiende att bli ännu mer arg och förvärra situationen så kan man ist få människan att inse hans misstag så att han skäms för sin dåliga handling

Jag förstår inte ens varför du vill sammanfatta din tro till någon "ism". Du har din livsuppfattning och det räcker väl så?

Personligen så tycker jag att religion har blivit korkat och bara till för svaga människor som antingen inte har en stark karaktär och livsuppfattning, eller folk som redan har det men som saknar samhörighet. Om man redan tänker bra och kanske håller med om tex kristendomen eller islam, varför ska man då ens behöva konvertera sig? Om man redan tänker så, så varför?

Man hamnar inte i helvetet bara för att man inte tillhör en viss religion!

Dessutom så blev religionerna till för att skänka oss fred och vägledning från gud (ja jag tror att vissa texter har kommit från gud genom uppenbarelser till vissa profeter, tex jesus) Men eftersom att vissa människor är så jävla efterblivna så har det blivit till en sorts segregation i dagsläget. Folk krigar m.m pga religion!

Hade palestina och Israel varit av samma religion så hade de aldrig krigat utan sett varandra som bröder och hållit ihop!