Hur vet man egentligen att nåt man inte ser, hör eller känner finns?

Precis som einstein, så föredrar jag att tro på månens existens även när jag inte observerar den.

Ja, ifall man inte kan uppfatta det med något av sina fem sinnen och inte heller kan uppfatta eller upptäcka det på något annat sätt, är det nog rätt enkelt att konstatera att man inte kan veta att det finns.

Detta tycker jag är väldigt intressant. Någon som sitter på en länk där detta diskuteras vidare?

Detta ska jag nog börja skriva som standard svar så folk börja fatta hur mycket fel de har.


Du tror alltså att alla korpar är svarta bara för att de korpar du har sett råkar vara det. Detta beskrivs här. Din brutala våldtäkt av logik måste genast upphöra innan den infekterar resten av populationen. Så antingen utbildar du dig eller så skjuter du dig i pannan då det inte finns något botemedel för idioter.

Du har seriöst förstört min dag. Jag var på så bra humör och sen slösar du bort min tid med din egen idioti, fy fan för såna som dig...

Var det så jag skrev? Nej. Är du imbecill låtsasnihilist och inkapabel att bearbeta liknelser? Ja. Det hela blir väldigt skrattretande eftersom du hänvisar dina mest bombade slutsatser till logik och rationellt tänkande. Gärna inflika med en länk från Wikipedia också (vilket för övrigt är en jättepålitlig källa) och din indoktrinering är komplett.

Soffbord briljerar i mästerskapen om motsägelsefull argumentation, bland annat:
Låt mig omformulera min kontenta lite simplare så till och med du förstår: Vad jag vill göra och ha sagt är att ta ner dig från de rosa molnen och för att sedan inse hur pass jävla dumt du själv fungerar. Du utgår ständigt ifrån att just din syntes är den enda rätta och alla prompt bör förlika sig med. Men om vi sedan vänder på bordet så krossar du samtidigt ditt eget subjektiva resonemang. Minns du vad vi var överens om? "Objektivitet är omöjligt för subjektiva varelser att uppfatta". Här talar vi absolut om att skjuta sig själv, då du omöjligen kan veta om dina egna slutsatser är korrekta.


Det var väldigt trevligt att åtminstone få förstöra en dag i resten av ditt meningslösa liv. Jag njuter av ögonblicket.

Låt mig börja säga tack för ditt svar. Har tråkigt så här på en måndagskväll.

Stora ord är en fattig tröst för de utan logik att kunna använda dem. Din oförmåga att svara på min kritik av din användning av induktion som ett medel för kunskap talar för sig själv. Du kan kritisera att jag använder wikipedia men det är en klen och dessutom orelevant tröst. Givetvis kollar jag alltid upp andra källor än wikipedia. Stämmer dock wikipedia så länkar jag till den då den är så enkel att ta till sig information från. Inte så snällt om jag hänvisar till något av mina uppslagsverk då du kanske inte har tillgång till den.

Nej det är ingen motsägelsefull argumentation dessa två stycken du citerade. Båda hävdar endast att objektiv kunskap inte är möjlig. Egot får sin information från ens sinnen så de två påståendena är i princip samma sak med andra ord.

Givetvis utgår jag från att min egna teori är den rätta tills någon motbevisat mig. Det kan du ju inte klandra mig för.

Gillar det här stycket du skrev:

Ja visst Nu börjar vi närma oss. Det är omöjligt att få objektiv kunskap därför är det även omöjligt att logisk och rationellt välja mellan vetenskap, logik, religion och allt annat. Så vad väljer vi? Vi väljer givetvis inte utan istället accepterar vi nihilismen.

Du snubblar alltså på ditt eget krokben du menat för mig: Om inget går att säkert veta kan du inte veta att jag omöjligt kan veta.

Jag skrev skjut dig själv med två budskap. Det ena är som du säkert förstår är att jag inte gillade din logik - En paradox då jag vet att då inget kan vetas är dina argument lika mycket värda som mina. Inget är värdet så klart.

Den andra är att om du accepterar att objektiv kunskap inte är möjlig har du inte långt kvar till nihilismen och den vet ju alla var den leder till.

Jag själv har stått ett antal gånger med knivspetsen mot bröstet men jag klarar inte av det. Så visst delar vi uppfattningen om att mitt liv är meningslöst.

Jag går här utan mening eller syfte, inga handlingar är mer önskvärda än någon annan, det finns ju inget sätt att bestämma det utan objektiv kunskap. Men ändå finns det vissa grejer jag tycks fortsätta att göra. Varför? Denna fråga driver mig till vansinne. Önskar jag kunde ta självmord och slippa ångesten av att aldrig kunna få svar på frågan men jag är som sagt för svag för självmord.

Mitt ständiga användande av logik är också "jobbigt" då inget är bättre än något annat logik, religion och intuition är alla lika värdelösa. Ändå förespråkar jag logik och vetenskap som den bästa vägen till sanning. Allt jag e är alltså en hycklare men inte det heller betyder något. Allt är ju lika värdelöst.

Ohh livet, vad har jag gjort för att förtjäna dig....

Till er som undrar: Nej jag mår uppenbarligen inte 'bra' och det finns inget som någonsin kan bota denna meningslöshet. Har gått till psykologer men det enda som hände att de också blev nihilister, det är grejen med nihilism - det finns inga motargument, det är den ultimata filosofin. Synd att den är så trist...

http://www.youtube.com/watch?v=o6URObxMKwc

Jag tar mig friheten att fördela dit svar pö om pö eftersom jag är trött, alkoholpåverkad och inte orkar sammanfatta mig.


Jag är rastlös idag så det var så lite.


Du missar poängen.

Det är som utstuderat väldigt lätt att ändra sig eftersom. Jag kan inte läsa dina tankar och är för tillfället inte intresserad av fördjupning i dessa utomstående, partiska, tröttsamma, veteskapliga studier som jag redan har skummat igenom otaliga gånger och redan blivit överöst med av alla andra hundratals gånger. Jag utbyter endast mina tankar. Sedan får man fan i mig leva med min hårda jargong, sådan är jag och det hjälper inte direkt att försöka förolämpa mig.


Nej, nej inte all den skiten. Jag reagerade specifikt på att du i ena stunden tog upp ämnet om människans begränsade perceptionsförmågor och varefter härjar om att man ska se världen för vad den är, etc. Jag hoppas för din egen skull att det inte var vad du avsåg?


Hahaha ja men vad i helvete! Vad tror du jag sysslar med här? Därför var det ju aningen humoristiskt att anklaga undertecknad för denna omständighet...


Ja här har du medhåll från min sida utan några omedelbara invändningar.


Du kan alltid studera existentialismen närmare, vilket visserligen är en syntetisk lösning, om du inte redan gjort detta vill säga. Existensen gav mig ingenting så jag ger ingenting tillbaka. Om jag ska åka dit så ska fan existensen åka med mig ned. Det blir vad man gör det till, kort sagt. Tillsvidare får vi helt enkelt nöja oss med att livet är total skit och intetsägande.

Ja förstår inte riktigt. (Vi lägger nihilismens förnekande av kunskap åt sidan för ett tag) Vilken poäng missar jag?

"Begränsade perceptionsförmågor" måste ju vara årets undervärdering. Livet som nihilist är som du märker full av motsägelser så fort man gör något - vad som helst. Varför göra A när det inte är bättre än något annat. Jag driver lite med mig själv och denna motsägelse när jag säger att man måste vara realist men också hävdar att inget är bättre än något annat. Båda är ju lika mycket värda även om de för icke nihilister inte är det. Eller som jag gillar att säga: Folk har inte kunskapen om sin totala okunskap.

Du verkar dock inte ha några problem med nihilismens "argument" vilket gör dig till en nihilist. För så är det. Den som anser att objektiv kunskap är omöjlig är en snart en nihilist. Man knyter ihop säcken när man kommer fram till att om kunskap inte existerar så existerar inte heller olika värden - Allt är lika bra/dåligt eller meningslöst kanske är ett bättre ord.

Ja det är svårt att tänka sig att döda någon är lika bra som att inte göra det. Du kommer dock fort tillbaka till nihilismen när du inser att för att avgöra om att döda är bra eller dåligt krävs kunskap som vi som sagt inte har. Är livet meningslöst så är självmord det enda som är kvar. Men du kan ju inte lita på din egen logik så den slutsatsen håller inte.

Allt är ju lika meningslöst så jag brukar roa mig att skriva en lista på sex punkter och sedan kasta tärning för att bestämma vad jag ska göra idag. Jag äter ju så redan där är jag en hycklare så då kan jag ju lika gärna göra andra saker också det är ju trots allt lika mycket värd som att göra ingenting.

Nihilismen är ju "intressant" i detta perspektiv. Man använder sig av logik och rationellt för att komma till något som totalt förnekar dessa begrepp. Man får ett svar som förnekar metoden till hur man kom fram till svaret. Det är ju helt sjukt men tyvärr finns det ju inget sätt att ta sig ur det.

Existentialisterna du nämner är ju helt ute och cyklar. Personligen tror jag hela bunten är nihilister i förnekelse. Det är med kunskap man definierar allt annat. De själva har förstått att objektiv kunskap inte är möjlig så de försöker att på något magiskt sätt hitta på att värden och mening ändå existerar och på så sätt justifiera sin fortsatta existens.

Ta t.ex Nietzsche han menar att man först ska bli nihilist och sedan skapa sig nya värden och mening. Jaha men vart ska dessa värden och mening komma ifrån då? Ställ denna fråga till en existentialist och de kommer gå iväg blodiga av ditt knivhugg rakt i bröstet på dem. De kommer leta efter plåster men aldrig kommer hitta något. För det finns inget och kommer aldrig göra det heller.

Poängen var att det mesta av all vår vetskap om åsikter är relativa oavsett om det kommer från dig eller mig. Men skitsamma, för vi har ju kompromissat nu.


Precis.

Dessvärre bryr jag mig inte om mycket längre och det enda jag kan oroa mig över ibland är faktumet att jag faktiskt skiter i det mesta. När allting blir så meningslöst att till och med dina egna betraktelser och insikter är meningslösa så uppfyller heller ingenting någon essentiell funktion längre, det är nihilismen i sitt esse.

Men nu är vi dock sanslöst långt borta från topic trots att detta egentligen spelar den stora rollen. För jag antar att moderatorerna har andra visioner än oss...

Helt klart intressant. Det finns ju en teori (minns inte namnet) att vi helt enkelt objektivt skapar vår omgivning genom observationer. Jag vet att det ter sig så på mindre skalor och bör således inte ses som en teori men det finns ett namn.

Helt sonika att vi via obeservationer skapar vår omgivning likt ett datorspel. I datorspelet så finns ju inte "havet" (för exempel) förrän vi som spelare tittar på det, det är då "havet" skapas, vi skapar alltså vår egna värld i datorspelet.

Väldigt intressant att det finns saker pekar på att det verkligen är så i det verkliga livet också. T.ex. partikeldualiteten.

Zoomar vi in i detta dator-/tv-spel så ser vi som bekant pixlar, vad händer om vi zoomar in i "verkliga livet" jo precis samma sak, vi ser pixlar i form av små byggstenar.

Kanske är det så att vi helt enkelt är en projektion i form av ett datorspel? Finns det någon som aktivt "spelar" oss?

Om en början har ett slut; upptäcker man till slut, hur man kan hantera och förmedla tex. ett ljud eller en bild. Om ens sinnen inte är i bruk, kan man då lyckas finna ett alternativt "sjätte sinne", att överkomma problemen med? det sägs att om en person förlorar hörseln, då förbättras tex. dennes syn. ju mer sinnen man saknar, desto starkare blir det sinnet som är i fulla bruk, eller inte?