Har Sverige ovanligt många dialekter?

Som topic lyder, har Sverige ovanligt många dialekter i förhållande till landyta/andra språk? Eller är det för att man inte talar så många andra språk som man inte vet om det bara?

Jag vet inte varför, men jag har fått för mig att svenskan har ett stort antal dialekter till skillnad från många andra språk.

Om man tar t ex västra götalands län som jag själv kommer ifrån, finns det ju en hel del dialekter inom detta ganska lilla område. Man hör ju märkbar skillnad i Göteborg/Bohuslän, Skaraborg, norra Älvsborg (Bengtsfors) och södra Älvsborg (Svenljunga). Man kan t om höra ganska tydliga skillnader om man går ännu djupare ner i kommuner/orter/städer, t ex Strömstad, Uddevalla, Tjörn/Orust, Trollhättan, Göteborg. Eftersom jag är uppvuxen i västra götaland så kan jag nästan pin-pointa vilket hus en person bor i. Inte riktigt kanske, men iaf kommun/stad om jag anstränger mig ordentligt.

Kan någon bekräfta eller motbevisa att Sverige har mycket dialekter?

Är det på samma sätt i t ex Storbritanien som jag också vet har många dialekter? Eftersom jag också kan engelska så är det ju lättare för mig att skilja ut där också. Men om man tar ett språk som jag inte kan, t ex spanska, franska, italienska, kinesiska, japanska så låter alla dessa språk för mig likadant var de än pratas.

Å andra sidan så har jag svårt att urskilja olika dialekter även i Sverige. T ex gästrikland, uppland och södermanland låter i mina öron som olika grader av stockholmska.

Skulle gärna vilja ha lite fb-medlemmar som talar andra språk som kan berätta om dialekter i sitt land/språk.

Tycker dialekter är mycket intressant!

Det finns dialekter i de flesta språk om inte alla. Norska, finska, tyska, engelska, franska mm kryllar av dialekter och lokala språkföreteelser som skiljer sej mer eller mindre kraftigt från riksspråket.

brittiska människor har ju många olika dialekter. Det hör man rätt tydligt gäller även USA

gäller ju även serbokroatiskan som vissa nötter delar upp i olika språk till och med.
tror alla språk har dialekter som kan skilja sig kraftigt. ett annat bra exempel är kinesiska.

Som sagt, jag vet ju att dialekter inte är unikt i Sverige liksom. Men min fundering är lite om det finns fler dialekter "per capita", om man kan säga så, eller om detta bara är vad jag fått för mig.

Kan nån ge mig några konkreta exempel?

Det är snarare tvärt om. Sverige har en lång tradition av centraliserat och standardiserat språk. Många dialekter har därför utjämnats, vilket gör att språket är ganska enhetligt. Norskan, som aldrig har varit lika standardiserad, torde därför ha fler dialekter. Sedan är det du kallar dialekt i det här sammanhanget är endast lokala varieteter med små skillnader och inte vad man språkvetenskapligt brukar kalla dialekt. "Äkta", genuina dialekter är t.ex. Älvdalsmål, Orsamål och liknande.

Norge har nog fler dialekter per capita än vad Sverige har, men framför allt har de kraftigare dialekter, i Sverige har ju dessa slätats ut mer mot "standard svenskan".
Däremot har jag för mig att Isländskan inte har några dialekter just.
Kinesiskan är väl tom. flera olika språk som klumpats ihop till ett pga politiska skäl?

Lite intressant att ni säger emot varandra här. Utveckla gärna!


Exakt vad definierar en dialekt då? Några speciella kriterier den måste fylla för att kallas dialekt?

Är den gamla gotländskan t ex ett språk eller dialekt? För den är ju helt obegriplig. Samma med Jamska. Dialekt eller språk?

Vi menar nog samma. Bara att jag säger att det är olika spåk och han att kinesiskan har kraftiga dialekter.
De kinesiska myndigheterna säger att det är ett språk, men talspråket är obegripligt sinsemellan från olika områden. Däremot är deras skriftspråk enhetligt så det förstås sinsemellan.

Man brukar väl säga att skillnaden mellan en dialekt och ett språk är att det finns en armé som försvarar språket.

Rent vetenskapligt tror jag det är svårt att skilja dem åt. Kanske skulle det gå att skapa nåt slags jämföreletal mellan två olika sätt att tala? 0=inga likheter, 1=identiskt.

Å andra sidan så är det bara infödingarna själva som kan märka de finare skillnaderna mellan två sätt att tala. jag kan särskilja olika socknar i min landsända men hör ingen större skillnad på skånska och blekingska...

Precis så menar vi nog samma sak. Men för att även citera Doomer: "Man brukar väl säga att skillnaden mellan en dialekt och ett språk är att det finns en armé som försvarar språket."

Det är faktiskt oftast så. Det är ju så att det rör sig om politiska orsaker snarare än lingvistiska. Som jag skrev så ses ju serbokroatiska som olika språk, just pga politiska orsaker, de talas i olika länder och respektiva lands stat försöker frammåla att deras dialekt är ett eget språk.
Med kinesiska är det tvärt om.

Jag skulle dock räkna gutniska som eget språk medan gotländska är en dialekt av svenska. Jag har dock fått lära mig av vår egen FB-gute att det inte finns någon skarp gräns mellan gutniska och gotländska och att ren gutniska kanske inte ens finns idag.

Hur definierar man då en dialekt?

Är västgötska en dialekt eller tjugotals olika som mer eller mindre liknar varandra?
Bara mellan grannstäderna Falköping och Skövde finns ju stora skillnader.
Är det helt enkelt de gamla historiska landskapen som bestämmer på vilken nivå vi definierar en dialekt.
Västgötskan i norra Västergötland påminner om närkingska och i södra om småländska men ändå räknas de till samma dialekt.

Varför räknas halländska som en dialekt, är det inte i alla fall två dialekter?