Skulle du som liberal/libertarian avbryta ett självmord ifall du kunde?

Ponera exempelvis att du är i samma rum som en självmordsbenägen ung kvinna som har ett rakblad i handen som har beslutat sig för att ta livet av sig. Skulle du brotta ner denna och avlägsna rakbladet ifrån henne ifall det var just det som krävdes för att förhindra självmordet eller skulle du följa dina principer och låta henne fullfölja sitt beslut?

Hon har ju i egenskap av medborgare rätt att fatta sina fria och informerade beslut utan att någon lägger sig i och framförallt så ska man ju inte tvinga henne till ett annat beslut som liberal/libertarian.

Följdfråga: Vill du, ifall du väljer att avbryta självmordet, att staten ödslar resurser på att förhindra självmord? Ska tex polisen hindra självmord?

förmodligen har hon inte tänkt igenom sitt beslut därför skulle jag brotta ner henne och låta henne tänka igenom sitt beslut igen!

Jag har personligen en väldigt positiv inställning till döden. Jag hade nog försökt att få henne att prata om hennes problem och försökt att få henne att inse att livet är värt att levas, hur hemskt man än råkar ha det just för stunden, förr eller senare vänder livet oavsett.

Men jag skulle bara använda ord och aldrig våld för att hindra henne. I slutändan är det ändå helt och hållet upp till henne vad hon vill göra med sin kropp.

Men även döden kan vara något positivt. Vi kan egentligen aldrig veta vad som händer efter livet har lämnat kroppen men jag tror att vi som civilisation tjänar mer på att ha en positiv syn på döden än en negativ. Och då menar jag inte att vi ska sträva efter att dö allihopa utan vad jag menar är att vi ska vara glada för dem bortgångna istället för att vara ledsna. Man tjänar bara sitt eget ego om man grinar över att ens käresta har gått bort. Var glad och njut av livet istället.

Och nej, jag anser att ingen myndighet har några som helst rättigheter att lägga sig i vad människor gör med sin kropp. Jag anser till och med att myndigheter inte har några rättigheter över huvud taget. Dem har däremot skyldigheten att tjäna folket och detta inkluderar inte att sparka in lägenhetsdörren, sätta på tvångströja och knarka ner människor på obskyra behandlingshem för att dem är självmordsbenägna.

Notera att jag tog upp dessa värderingar på ett seminarium på högskolan för några veckor sedan. Folk blir inte glada när man försöker att argumentera för en positiv dödssyn. Rädslan och sorgen för döden sitter alldeles för djupt inrotad i människans själv, tack vare kristendomen och nu senast den industrialiserade utrotningen av oönskade individer under nazismens regim, att det blir svårt för människor att se det ur ett mer positivt perspektiv.

Svårt att svara på utan att hyckla, men jag tror man måste gå lite djupare för att förstå bakomliggande orsakerna till varför kvinnan vill begå självmord. Är det så att hon bara vill det, en rationell vilja då skall man inte blanda sig i hennes val, då hon inte skadar någon annan fysiskt än sig själv. Är hon däremot psykiskt sjuk och kanske inte är medveten om sina val, så ja, man ska försöka förhindra det.

svaret på följdfrågan är desamma.

Så efter att hon noga övervägt det en andra gång och sätter sin plan i verket så skulle du bara sitta och säga "kör hårt!"?

Det ska inte vara tillåtet att använda "nödvärn" för att avbryta någons självmordsförsök. Jag läste att man uppskattar antalet självmord i världen till en miljon om året, varav 1.5% i Sverige där det är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 15-45 år. Det är alltså en mycket omfattande verksamhet. Den borde skötas av läkare för att säkerställa patientens avsikt och att resultatet blir det avsedda. Det är ju redan alldagligt på våra sjukhus med dödshjälp till svårt cancersjuka i form av överdoserade smärtstillande medel.

Jag skulle försöka avbryta självmordsförsöket och göra så gott jag kunde för att få kvinnan att komma på andra banor, tex genom att prata med henne och försöka få henne att komma i kontakt med tex en psykolog. Har hon däremot verkligen bestämt sig så kommer hon att ta självmord förr eller senare i alla fall.

Jag svarar att det beror på.

Är människan inte vid sina sinnens fulla bruk, dvs psykiskt sjuk eller under LSD-psykos skulle jag antagligen ingripa.

Verkar människan vara sansad och inte påverkad, och faktist får mig övertygad om att denne har tänkt över beslutet noga, skulle jag på sin höjd försöka övertala, men aldrig hindra.


Sen om det var någon av mina nära och kära skulle jag antagligen använda våld för att förhindra självmordet. Men när jag gör det skulle jag vara fullt medveten om att jag kan komma att åtalas. Jag skulle helt enkelt inte kunna låta bli.

Jag skulle utan tvekan brotta ner henne och hålla fast henne och ta rakbladet. Sen skulle jag försöka hjälpa henne så gått som går. Vill hon anmäla mig för misshandel eller liknande så får hon väl göra det och jag skulle glatt ta straffet isf.

Det finns många scenarion jag skulle bryta de negativa rättigheterna för att rädda folk. Tex skulle jag sno och kvadda en bil om så krävdes, självklart skulle jag erkänna ägarens rätt till ersättning.

För att du njuter av att förlänga hennes plågsamma tortyr?
För att du anser att hon är din slav och att du äger rätten över hennes liv?

Jag hade inte brukat mer än ord. Om hon/han sedan väljer att inte prata med mig och fortsätta tänker jag inte stoppa personen ifråga.

Nej, men jag skulle starkt tvivla på att hon verkligen, verkligen vill det här. Kanske skulle hon tacka mig senare, och då gjorde jag ju faktiskt en god gärning. Men om nu var dödsseriös så är jag väl en brottsling och borde straffas, och jag skulle ta straffet för då har jag ju faktiskt gjort något dåligt.