Om jag nu för en stund skulle släppa taget om min egen teori om vad som hände JonBenét
och vem som bar skuld till hennes våldsamma död, och haka på det där spåret med
inkräktare och kanske den här ovan nämnde
Michael Helgoth så kan det då
bli som följer: Ensam eller i sällskap med någon annan "likasinnad" tar sig Helgoth in
i Ramseys hus den där ödesdigra dagen. Strax efter att familjen begett sig iväg för
någon julfest i grannskapet. Nu har man ett par timmar till sitt förfogande att förbereda
sig på. Avsikten är ursprungligen att kidnappa flickan och därför går Helgoth och hämtar
en penna ur mamma Patsys pennskrin och sätter sig att skriva ett förhållandevis långt
instruktionsbrev till familjen.
Ja, när det är gjort så är det bara att vänta in familjens återkomst till hemmet och att
man ska gå till sängs så att sedan kidnappningen kan genomföras närmare natten.
Helgoth - och kanske en medbrottsling till alltså - gömmer sig någonstans i det stora huset.
Och så återvänder Ramseys och man går snart till vila och Helgoth överfaller lilla JonBenét
i hennes säng och när hon ger ifrån sig ett högt, förskrämt skrik vid sitt uppvaknande
tystar han henne med den där elgrejen eller vad det nu rörde sig om.
Han bär ner henne till källaren och har för avsikt att ta samma väg ut som han tog sig in
många timmar tidigare; nämligen genom det där fönstret som John Ramsey sedermera blir
uppmärksam på efter att ha påträffat sin dotters döda kropp.
Kidnappningsbrevet har Helgoth placerat på ett ställe i trappan där det inte kan missas.
Han känner sig förresten rätt nöjd med hur han fick det formulerat. Tonen är hållen
på ett sånt sätt genomgående att ingen kommer att tveka om att den eller de som
ligger bakom kidnappningen verkligen menar allvar och är beredda att sätta sitt hot
i verket om man skulle låta bli att tillmötesgå kraven som ställs.
Nu händer det sig dock att pedofilaktige Michael plötsligt blir sugen på lilla skönhetsdrottningen
där man befinner sig nere i kalla och mörka källarutrymmet.
Han kan bara inte motstå impulsen att göra något med flickan innan han ger sig därifrån.
Hon är avtuppad och ingen kommer att höra något däruppe i huset så han börjar böka
med henne på sitt fula sätt. Han har redan bundit henne så något motstånd blir det inte
tal om ifall hon mot förmodan skulle vakna.
Han ska nu alltså tillfredsställa sig sexuellt men någonting blir alldeles fel här.
Den sexåriga lilla tjejen återfår till hans överraskning medvetandet och börjar göra
högljutt och plågat väsen ifrån sig.
Helgoth blir arg och får tag i ett tungt föremål som han slår henne i huvudet med.
Han inser till sin förskräckelse att hon nog dog av det slaget.
Ja, sedan går han upp och iordningsställer ett strypningsredskap.
Hämtar penselpinne och fixar till en slags garott. Ingen hör eller ser honom under tiden.
Tillbaka i källaren genomför han den brutala strypningsakten.
Varför han brydde sig om detta när han redan trodde att flickan var död vet han väl
inte riktigt själv. Var han osäker på att hon dött av det tidigare vålsamma slaget mot
huvudet så kunde han ju drämt till en gång till för att verkligen säkerställa en dödlig utgång.
Ja, nu blev det som det blev med det här dödandet som ju inte alls var inplanerat
från början. Det var den där fördömda sexuella upphetsningen vid anblicken av en
åtråvärd rysligt söt liten tjej som ställde till det för honom.
Han låter henne ligga kvar och likaså kidnappningsbrevet.
De kanske inte hittar henne på flera dagar och då har man betalat ut lösensumman.
Okay - nu sticker han iväg äntligen. Ensam eller med en medbrottsling.
Kan det ha gått till så här, mån tro?

Trovärdigt eller ej?