2011-02-11, 05:53
#1
Är det inte irriterande!? En del låtar kan innehålla fruktansvärt bra bitar, geniala stycken av musik och rytm som bara tar tag i en och rör en på djupet, och så är resten av låten meningslös som bäst... Det finns låtar som är så bra så att man knappt tror sina öron, om man bara hör just det bra stycket. Och sen sviks låten totalt av allt det övriga...
Är det någon som vet vad jag pratar om och som känner likadant? Vad gör ni i så fall åt saken? Dumpar ni hela låten eftersom ni inte orkar med de dåliga bitarna, eller genomlider ni det dåliga bara för att det bra är just så himla bra?
Vilka låtar tycker ni tydligast motsvarar detta fenomen?
Jag personligen tycker att refrängen i Martin Stenmarcks låt "sjumilakliv" är hyfsat svängig, från "Jag kommer inte hem..." till "För alla stunder vi haft..." är låten klockren, men resten kunde ju för fan vara skrivet av en femåring... Så fruktansvärt tråkigt, att sitta och lyssna på en låt som kunde vara hur bra som helst om de bara gjort något åt den banala, tråkigt uppbyggda, simpla och meningslösa texten i verserna... Men det är ju bara ett exempel, låten är väl egentligen bara hyfsad även i övrigt. Men det var det första jag kom att tänka på.
"We built this city" med Starship är ju ett annat exempel... Fruktansvärt bra låt egentligen, "Marconi plays la Mamba" och så vidare. Störtskönt! Vilken rytm, melodin knuffar på och texten bara skjuter fram genom öronen! Medryckande så in i! Och så är stora delar av resten av låten så tråkig... Saknar "oomph" liksom...
Detta är dock som sagt en jävligt bra låt i stora drag, en av the all time greatest. Det är bara synd att det där lilla extra saknas... Även om låten är bra så känner man att det kunde varit bättre liksom... Irriterande!
Vad har ni andra för exempel på låtar som bara är så jävla bra på vissa ställen men sviks totalt av övrigt material? Eller är jag den enda som känner såhär?
Är det någon som vet vad jag pratar om och som känner likadant? Vad gör ni i så fall åt saken? Dumpar ni hela låten eftersom ni inte orkar med de dåliga bitarna, eller genomlider ni det dåliga bara för att det bra är just så himla bra?
Vilka låtar tycker ni tydligast motsvarar detta fenomen?
Jag personligen tycker att refrängen i Martin Stenmarcks låt "sjumilakliv" är hyfsat svängig, från "Jag kommer inte hem..." till "För alla stunder vi haft..." är låten klockren, men resten kunde ju för fan vara skrivet av en femåring... Så fruktansvärt tråkigt, att sitta och lyssna på en låt som kunde vara hur bra som helst om de bara gjort något åt den banala, tråkigt uppbyggda, simpla och meningslösa texten i verserna... Men det är ju bara ett exempel, låten är väl egentligen bara hyfsad även i övrigt. Men det var det första jag kom att tänka på.
"We built this city" med Starship är ju ett annat exempel... Fruktansvärt bra låt egentligen, "Marconi plays la Mamba" och så vidare. Störtskönt! Vilken rytm, melodin knuffar på och texten bara skjuter fram genom öronen! Medryckande så in i! Och så är stora delar av resten av låten så tråkig... Saknar "oomph" liksom...

Vad har ni andra för exempel på låtar som bara är så jävla bra på vissa ställen men sviks totalt av övrigt material? Eller är jag den enda som känner såhär?
