Djurskyddsinspektör till er tjänst. Ställ frågor!

Go ahead. Make my day.

Hur kommer det sig att det tar så väldans lång tid innan människor kan bli fråntagna djur som de behandlar illa? Och hur kan folk som fått förbud att ha djur fortsätta med det ändå, går det inte att ha någon sorts kontroller på detta?

Vad är det värsta du sett på jobbet?

Jag undrar varför det tar så jäkla lång tid för länsstyrelsen gör något då man gör en anmälan om vanvård av djur? Är med i en ideell förening och vi gjorde en anmälan i september 2010, två veterinärer samt en privatperson anmälde samma person. Det handlar om en person som har sjukt många katter och som hade kattungar som svalt ihjäl. Länsstyrelsen har inte gjort något än och människan som äger katterna har sedan september haft fler katter som fått kattungar.

Djur kan omhändertas enligt två paragrafer i djurskyddslagen. En av dem används för omedelbara omhändertaganden. Det är 32 §. Ett sådant omhändertagande får göras om djuret befinner sig i omedelbar nöd och det inte finns någon utsikt till att tillståndet förbättras. Exempelvis om ägaren inte går att få tag.

Den andra, 31 §, gäller mindre akuta missförhållanden. Trånga burar, dåligt foder eller vad det nu kan vara. I det fallet får djurägaren en eller flera chanser att rätta sig först. Han får även möjlighet att yttra sig innan beslutet.

I det fallet har djurägaren stora möjligheter att hindra att omhändertagandebeslutet fattas. I första hand naturligtvis genom att felaktigheterna rättas till. Sedan kan djurhållningen naturligtvis balla ur igen. Och man får börja på nytt.

Därför kan det dra ut på tiden.

Det sker en övervakning av folk med djurförbud. Men med långa intervaller. De hinner hitta på en del under tiden.

Det finns förstås en bevissvårigheter. Exempelvis att visa vem som har hand om ett djur kan ibland vara svårt.

Är det sant att ni ringer och förvarnar folk som blivit anmälda att ni ska göra besök?

Sen är jag också nyfiken på vad som är det värsta du sett..

Går inte att kora någon vinnare. Skit, sopor och hoptorkade kadaver ser likadana ut överallt. Sedan kan det vara mer eller mindre.

Troligen beroende på order från Jordbruksverket att prioritera schemalagda kontroller. Sk normalkontroller. Det är olika från länsstyrelse till länsstyrelse hur mycket man lyder orderna.

Vissa typer av anmälningar resulterar bara i att den anmälde får ett brev med upplysningar om vilka regler som gäller med en kopia på anmälan.

Eskil Erlandsson har inte tänkt sig att hela den nya djurskyddsorganisationen ska ägna sig åt hundar och katter.

Nej. Det är inte sant.

Det känns mycket konstigt att en privatperson ringer till polisen som hänvisar till länsstyrelsen, ang gravt vanvårdade katter och länsstyrelsen inte bryr sig. Till slut ringer privatpersonen till vår ideella förening om kattungarna som är dumpade i en transportbur utanför ägarens hus. Ägaren sa att människan som ringde om vanvård fick ta katterna. Vi hämtade kattungarna direkt och tog dem till veterinär, 2 av katterna dog på väg till veterinär och 3 dog hos veterinären. Flera anmälningar har upprättats efter detta men inget händer. Det går alltså över 50 katter i denna by och det är en människa som äger dessa katter, människan har erkänt det och säger att hon inte har koll på sina katter och att de förökar sig och blir ca 20 nya katter per år!

Vår ideella förening kan inte göra något eftersom vi bara får ta hand om hemlösa katter och katter som polisen kommer in med. Grannarna till denna människa tycker att denna situation är jobbigt för de vill inte ha hennes katter på deras gårdar.

Så vem ska ta hand om detta ärende om inte länsstyrelsen? Det fungerade utmärkt när det var kommunen som hade ansvaret. Det gör ont i hjärtat när man ser alla dessa djur som far illa

Svårt att kommentera utan att veta vad som kommit in till länsstyrelsen. Eftersom avstånden är längre än när kontrollen låg på kommunen måste någon sorts prioritering ske utifrån den information som kommit in.

En bekankt till mig hävdar att hon blev av med sin hund därför att grannar ringde och var oroliga för att tiken ifråga var ovanligt mager. Min bekant hävdade bestämt att hundens undervikt berodde på att den nyligen hade valpat och att hon säkerligen skulle få hunden tillbaka så fort en veterinär undersökt och bekräftat detta. Hursom, så kom aldrig hunden tillbaks, utan behölls och vad jag antar omplacerades. Kan denna omplacering ha skett endast på de grunder att hunden var något underviktig eller tror du att det ligger mer bakom som hon väljer att inte berätta för mig?