Nu mister alla med Aspergers och ADHD inkomsten.

Vet inte om jag håller med. Visst en med asperger kan jobba som vaktmästare och en med ADHD kan jobba i support av något slag. Men vem vill anställa någon med aspergers eller ADHD? Man kan jobba, men begränsningarna är enorma.

Sopor måste hämtas av någon, gator måste plockas av någon, telefonsupporten måste bemannas av någon, Metro måste delas ut av någon osv osv osv ad infinitum.

Det är mer en fråga om att på rätt sätt få dessa människor att förstå att de kan göra något oavsett deras hinder. Kan blinda bestiga Mt. Everest så kan ADHD-barn jobba.

Javisst. Det finns massvis med jobb som de som lider av aspergers eller ADHD skulle kunna ha. Men det hjälper inte om inte arbetsgivarna tar ansvar för detta. Och varför skulle de göra det när de kan få en fullt frisk person istället?

Kanske det bara är jag som haft tur men typ 99% av alla jag träffat som varit bokstavsbarn/ haft aspbergers har inte haft så skriande symptom att man märker det genom att bara säga hej. Om man är medveten om sina begränsningar kan man säkert ta sig igenom en arbetsintervju. (Finns ingen plikt att anmäla ens eventuella problem i regel).

Sen när man har sitt jobb så gäller det att identifiera de saker som ens svagheter kan bli ett problem för... Och konstruera verktyg för att överkomma dessa hinder. (Påminnelser, lappar, listor, rutiner vad som helst egentligen).

Blir att tänka på min bekanta med aspbergers; hans nitiska drift, listor och andra saker han gör för att kompensera för hans övriga brister har tvärtom fått hans chefer att se han som mer pålitlig och en bättre anställd än många andra.

Blir att tänka på en artikel jag läste om att hur läkare som känner att de "ej hör hemma" eller ibland känner på sig att någon skall hoppa fram och säga "Ha! Du kan inte vara läkare, du vet ju ingenting!" Just dessa läkare, och deras mindervärdeskomplex tenderar att konstant försöka kompensera för deras inbillade inkompetens. Detta gör dem defacto till de läkare som kan ses som många av de bästa.

Det syns väl i CV:t om inte annat. Kan de som lider av aspergers och ADHD verkligen vara rationella och identifiera sina svagheter?

Förändras till vilket?
Att visst folk inte ska jobba men endå leva rika liv? och hur ska det gå till isåfall?

Det är där handledare och släktingar får komma in. Men även den 'drabbade' kan inte se sig som ett offer och bara släppa det. Finns gott om böcker och annat material som gör att personens svagheter kan identifieras och man kan finna system för att kompensera.

Problemet som jag ser det är vi nu har en utväg. Att söka ett jobb och gå på intervju kan vara jobbigt för en vanlig typ; kanske avsevärt värre för ett bokstavsbarn. Att inte få jobbet kanske är en smäll de kan ta hårdare. Att vara första dagarna på ett jobb är ofta lite nervöst och lurigt när man inte kan någonting; kanske än värre för bokstavsbarnet?

Ja det är inte lätt för bokstavsbarnet. Om man då gläntar på dörren och säger "Oj, kom hit så kan vi måla med vattenfärger, pappa staten kan ge dig pengar tills du dör istället." Så vad händer? Hmm.. det obekväma, jobbiga och obehagliga eller playstation och öl?

En lite rolig och ovidkommande sak i sammanhanget apropå "lider", är att jag, lite skämtsamt brukar säga; "Jag lider inte så mycket, det är mest andra som lider".

Nu talar du om något som folk inte vill göra, nämligen att kämpa, speciellt inte om de på annat sätt kan få ersättning.

Men jag håller helt med att det för vissa kan kompenseras men så fungerar det tyvärr inte i realiteten.

Då var myten om arbetslinjen förhoppningsvis punkterad för gott. Utförsäkringarna sker i smyg och sysselsättningsåtgärderna sker mer eller mindre via skattesedeln eller är en spegelkopia av Göran Perssons Björkviks-förslag om gardinuppsättning.

Är inte funktionsnedsatt men skall svara ändå.


1. Engagera sig politiskt i något parti som bättre överensstämmer med dina egna värderingar i det här ämnet (en varning bara: ett parti kan ha vettiga åsikter om det här, men samtidigt ha många andra katastrofala).

2. Starta en grupp/organisation som belyser funktionsnedsattas förmågor och intressen. Eller aktivera sig i någon redan existerande.

3. Göra upprop. Stimulera manifestationer. Skriva insändare. Uppvakta beslutsfattare. Finns mycket man kan göra.


Tusentals kommer att hamna i den återvändsgränd som alliansen gick till val mot de röd-gröna. Man förtidspensioneras trots att det finns mängder av arbeten en funktionsnedsatt kan ta sig för. Samtidigt är det viktigt att poängtera att en funktionsnedsatt inte kan göra vilka slags arbeten som helst och skall heller inte uppmuntras att ta sådana arbeten. Jag är ingen vidare individualist, och tror som regel inte på individuella lösningar, men det här är ett sådant exempel där man borde göra individuella bedömningar.


Allting börjar och slutar med dig själv och vad Ni kan göra gemensamt. Jag uppmuntrar sådana initiativ som du föreslår här men värjer mig mot att det är din personliga, bekvämlighet som måste ruckas på för att detta skall göras möjligt. Sverige har för mycket av den typen av folk som hellre låter andra göra det.

Ju mer jag tänker på det desto bättre tycker jag att det är att denna grupp med påhittade offer faktiskt tvingas att relatera till omvärlden på annat sätt än som att det är synd om dem.

Massor med människor har en bokstavsdiagnos men använder deras speciella förutsättningar för att lyckas än bättre med sin yrkesutövning. Det är typiskt för sosse-Sverige att göra alla till offer istället för att belysa att det är bara en annan förutsättning än vad många har. På samma sätt som att rullstolsburna inte ger sig på en karriär som akrobat men kan göra massor med andra saker väldigt väl så är det klart som korvspad att många (inte alla) som idag är förtidspensionerade kan hitta något de kan göra som faktiskt bidrar istället för att bara vara en kostnad.

Införa medborgarlön

En låg lön (strax under existensminimum) som ges till ALLA, detta samtidigt som man rensar upp ordentligt i bidragsdjungeln.

En medborgarlön till alla tar bort marginaleffekterna i ett naffs. Det skulle ha enormt positiva effekter på arbetsmarknaden och människors livskvalitet.