Aight
http://nojesguiden.se/artiklar/kaenner-ni-stanken-fran-kommentarsbanken
Citat:
FLASHBACK - När du vill veta vem som tar den i tvåan
Den här undervegitationsklassikern har funnits så länge vi haft ett meningsfullt internet – och ytterligare två decennier om man räknar skaparen Jan Axelssons olika bisarra norrköpingsfanzines som ledde fram till det 1993 grundade magasinet Flashback.
Flashback som vi känner det idag är inte att betrakta som ett simpelt internetforum. Oh no, det är en hel mental approach till världen. Åtminstone för de mest hängivna postarna och de är ganska många.
Somliga journalister har menat att Flashback totalt förändrat den inhemska journalistiska vardagen. Och det är nog lite sant. Det har blivit en slags subkulturell miniatyr-sökmotor, med helt egna intressesfärer, regler och – förstås – krav på källkritik från läsarens sida. Ty det mesta är förstås osant. Riktigt eländigt svammel som man hade kunnat betala mycket pengar för att slippa få framför ögonen. Men det är ett misstag att tro att det bara huserar dönickar på Flashback. Icke. Vid sidan av den stora huvudgruppen av svagbegåvade/socialt avvikande inomhusmän i lägre medelådern, finns faktiskt en liten skara unika researchers och, dare we say it, folkbildare. Vill man veta vem som syns på kvällstidningarnas skandallöpsedlar, är det förstås här det publiceras först. En tråd som den om den i december mystiskt försvunna kvinnan från Nora har i skrivande stund 849 178 sidvisningar och 3 268 inlägg, varav åtskilliga visar på god insyn i fallet.
Oftast vet man själv om man gjort en ”Flashback-tillvänd” googlesökning. På samma sätt som man inte slår på SVT Text för att få veta hur man kanontrippad på LSD stoppar upp gnagare i rektum med ena handen och löser Palmemordet med den andra, trycker man inte frivilligt på en Flashback-länk om saken gäller, låt säga, vederhäftiga sakuppgifter om DNA-sekvensering eller komplicerade ideologisk-politiska ställningstaganden (då kan man lika gärna fråga en vrång, frånskild 50-årig taxichaufför som avskyr samhällsförändringar – han lär säga samma sak utan att man behöver scrolla).
Man kan säga mycket om den illvilja, inskränkthet och kolossala dumhetskapital som jäser på en plats som Flashback. Men det är och förblir en intressant plats. Vissa filosofer har till och med gått så långt att man talat om en tredelad uppdelning inom kunskapsteorin: det som är sant, det som är falskt och det som är sant på Flashback. Hit hör till exempel utsagor som är så utomordentligt känsliga att de aldrig kommer att bekräftas under berörda persons livstid.
Ni vill ha exempel? Nope, det håller vi oss för goda för. Men för all del, ring gärna den forne TV4-programledaren Agneta Sjödin och fråga om det är så att hon har ett brinnande intresse för bajssexlekar på hotellrum i småstäder.
PS: Nämnde vi att Flashback befolkas av svagbegåvade/socialt avvikande inomhusmän? Det är the bottom line. Och likväl älskar vi er.