Kreativ men talanglös

Jag har haft ett stort inneboende dilemma i några år nu. Jag har alltid haft en enormt flytig och rik fantasi, men är fullkomligt talanglös när det gäller att rita och skriva. Jag har historier jag vill skriva, men det blir bara värdelöst på papper. Jag har tavlor jag vill måla, men jag kan knappt rita streckgubbar. Jag är medveten om att det inte finns några magiska trick, men jag är bara nyfiken om det finns fler som känner igen sig i det här...

Jag antar att du undanber dig att vi rekommenderar övning, så det slipper du höra från mig...

Hur som helst, alla konstarter kräver inte så mycket talang... Kanske du borde bilda ett punkband?? Sid Vicious, världens kanske största punklegend kunde varken spela sin bas eller skriva låtar! Sen så kan du förstås samarbeta med folk som är mer talangfulla... Många tecknade senare skrivs ju av en person och tecknas av en annan... Den som skriver ett serietidningsmanus kan ju inte behöva så mycket annat än just fantasi (och vara tillräckligt bra kompis med nån som kan teckna)...

Om allt annat felar så kan du börja med modern bildkonst eller modern poesi... Då kan du strunta i alla estetiska och grammatiska regler; alla kommer att tycka att du din konst är "levande" och "naturlig" för att du gör så!

Känner igen mig väldigt väl i det du säger. Folk säger "träna" för det går ju inte att bli bra på något annat sätt... men grejen är den att jag vill inte bli riktigt bra på gitarr, måla eller vad det nu kan vara, jag vill bara få ut min kreativitet, så det blir en ond cirkel där.

Jag har dock på senare tid kommit framåt vad gäller bildkonst. Det genom att tänka i lite nya banor (för mig), eftersom jag inte kan hantera en pensel så har jag börjat använda datorn och detta kan jag sedan kombinera med riktiga analoga konstmetoder för att få en slutlig touch och en egen stil.

Så är man väldigt kreativ av sig så får man hitta kreativa lösningar att få ut sin kreativitet också!

Talang schmalang. De mest talangfulla individerna brukar sållas bort under t ex en 'konstskolekarriär'. De har alltid haft det lätt för sig och när det börjar ställas krav så hoppar de av (många utan talang försvinner såklart också på vägen) och fortsätter med det de är bra på. Det är de med lite mindre talang som det kan gå riktigt bra för.

Men men, du måste ligga i och fortsätta att rita, spela, skriva eller vad du nu bestämmer dig för.

dina historier kanske gör sig bättre på film än i skrift?
och du kanske har mer fallenhet för fotografi än för teckning?
har du provat att göra musik?
eller oljud?
det finns hur många sätt som helst att få utlopp för sin kreativitet.

Tack för inspirationen, folket.

Du skulle ju kunna använda dig av expressionism. Judisk målarkonst som går ut på att måla jättefort. Resultatet är oviktigt.

Personligen så tycker jag att man inte kan välja en fulare målarteknik men är man inte bra på att måla så är det ett alternativ.

Mycket av det vackra i ett verk ligger i konstnärens kamp för att inte bli begränsad av sitt material.
Tid är allt, och kladdar du nog mycket formar sig något.

Du ska givetvis gå all in på videokonst. Ett område där "kvalitét" är ett extremt godtyckligt begrepp. Det enda du behöver är en videokamera, eventuellt något form av redigeringsprogram (inte helt nödvändigt dock - det går utmärkt att klippa "live in camera"), svarta alt. hipstriga kläder, samt en avsaknad av "talang" (som du kallar det). "Verkets" bakgrund och tema hittar du på när skiten är färdigklippt. Alla visuella misstag i det färdiga resultatet är förstås "medvetna", för att underbygga poängen rent dramaturgiskt. Vi ses i de finare salongerna lagom till sommaren.

Förresten, ett mycket effektivt sätt att stävja sin kreativitet är att börja röka hiskeliga mängder cannabis. Då kan man känna sig talangfull utan att någonsin faktiskt behöva bevisa det. Har funkat utmärkt för mig!

Om det mest handlar om att skapa något så kan jag tipsa om att gips är ett ganska kul material att göra figurer och skulpturer av

Går till ungefär så här: Böj till ståltråd till ett skelett av det du vill skapa. Doppa gasbinda i gips och klä skelettet så att du får till de ungefärliga formerna, men lämna utrymme så att du kan bygga vidare.

När detta torkat hyffsat så tar du en skål med vatten och en med gipspulver samt en fin pensel. Man blöter penseln i vattnet sedan en snabb dipp i gipspulvret som kommer fastna på penseln. Detta penslar du på din figur och bygger på så sätt upp den gradvis. Tar man mer vatten på penseln och stryker så kan man få väldigt släta och fina ytor.
Det går även att blanda gips färdigt och slabba på för hand och kladda med, men det är ganska kort tid man har på sig mellan det är för rinnigt och innan det stelnar. Användbart för att bygga upp grövre ungefärliga former dock.

Tycker detta är en kul metod. Blir det inte som man tänkt är det bara slipa bort eller tälja lätt med kniv och sedan försöka igen. Dessutom är det väldigt billigt med gips

Var får du allt ifrån egentligen? Bara för att en tavla inte är exakt porträttlik, så betyder inte det att en expressionistisk tavla är slarvigt målad eller gjord jättefort som du säger. Var har du fått det ifrån? Att resultatet skulle vara oviktigt är så långt ifrån sanningen man kan komma, men antar att du skriver så för att expressionismen inte är en exakt avbildning av det ögat uppfattar och att du därför tror att det bara kastats en burk färg på en duk utan någon som helst tanke.

Att det skulle vara en judisk målarkonst vet jag inte riktigt heller var du fått ifrån, den hade dock sitt ursprung i Tyskland på 1900-talet kanske är det därför du anser det.

Sorry för OT

Jag fick lära mig det i skolan. Jag gick estet - bild och form och hade en kurs som hette "kultur och idéhistoria". Min lärare som varit konstnär i hela sitt liv samt gått på konstfack (naturligtvis) berättade om det djupgående. Det handlar INTE om resultatet. Det handlar enbart om färger och hur man gör!

Jag har nog sett över 50 expressionistiska tavlor och inte en enda har varit väldetaljerad. Och jo, expressionismen uppfanns av judarna. Och judarna hade inget eget land i början på 1900-talet så det är inte ett dugg förvånande att det började i Tyskland.

Vad du har fått din lilla historia ifrån begriper jag inte. Du har då uppenbarligen inte fått någon utbildning i ämnet.