Begränsningar i vetenskapen

Vill till att börja med säga att jag helt och hållet tror på vetenskapen som metod och naturlagar osv. Jag skulle vidare beskriva mig som ateist. MEN.

Det finns en tendens i vetenskapen att tro att man någon gång kommer att kunna på ett fullgott sätt beskriva verkligheten, tänker främst på fysiken där man arbetar mot någon slags "slutgiltig teori" som kan förklara alla naturfenomen i grunden. Ett av vetenskapen problem är dock i definitionen av ord/uttryck. Säg att jag vill definiera "värme", det enda sättet jag kan definiera det vetenskapligt är med andra ord/uttryck än just "värme" men, för att vara helt och hållet otvetydig måste jag i sin tur definiera de orden/ uttrycken för "värme" med andra ord/uttyck osv i all oändlighet.

Därför kan man aldrig finna någon absolut sanning i vetenskapen, utan endast något som pekar mot vad som faktiskt är. Håller ni med?

Det är väl bland annat därför som:
1) vetenskapens språk är matematik, och
2) det finns sju grundläggande storheter, från vilka resten är definierade.

På så vis kan en kringgå det talade språkets begränsningar (eller åtminstone skjuta undan dem så mycket som möjligt).

Ja jo, kanske det. Men jag håller inte med om din påstådda orsak till detta, så det spelar nog ingen större roll.

Som jag ser på det, definieras all grundläggande vetenskap i matematiska termer. I matematiken har man sedan länge vetat att det inte går att definiera alla begrepp, utan man måste ha en viss bas att stå på, vilken utgörs av s.k. primitiva begrepp. T.ex. är det väldigt grundläggande begreppet mängd inte strikt matematiskt definierat, utan man definierar det lite löst språkligt (typ "En mängd är en samling objekt, där objekt kan vara vad som helst"). Sedan är alla andra begrepp strikt definierade utifrån dessa grunder. När jag sedan vill beskriva verkligheten mha. matematiken kan jag ju då använda hela det matematiska språket, och t.ex. definiera temperatur T utifrån dE=TdS + dW (termodynamikens första lag) => T = dE/dS givet dW=0. Detta kommer då vara väldefinierat, om man godtar de primitiva begreppen.

Sedan är ju inte fysiken en axiomatisk byggnation som matematiken, men det är främst för att den inte behöver vara det, samt att det är för svårt att bevisa/definiera vissa saker inom modern fysik. Vi kommer ju heller aldrig kunna vara säkra på att vi har en ultimat teori för allting, för induktion är ju ohållbart och den skulle alltid kunna falsifieras av ett ännu ogjort experiment, så på det viset är ju vetenskapen ultimat begränsad.

Off Topic:

Vilka är de sju? Själv kommer jag bara på fyra stycken nämligen:

längd, läge, utsträckning (m)
tid (s)
massa (kg)
laddning (C)

Skulle bli jätteglad om du hjälpte mig reda ut det.

On Topic:
Jo, det är en väldigt intressant infallsvinkel, om vetenskapen kan bevisa något över huvud taget. Då vi egentligen aldrig kan veta något annat än att vi på något sätt uppfattar något detta ögonblick blir vi tvugna att tillämpa "common sense-teorin": Vi kan aldrig veta något om något, men det vi "vet" verkar stämma, och andra uppfattar det så, så det lär vara så. Längre än så kan man i denna diskussion inte komma enligt mig.

temp, ljusstyrka, substansmängd

och tryck (p).

Tryck= N/m^2=kg*s*m/m^2 vet ej om man brukar förkorta och skriva kg*s/m, känns fel på något sätt...

http://en.wikipedia.org/wiki/Pressure
...varför (P) =).

Sen har vi glömt kraft också. N/m

Andra storheter är bara förkortningar av något sorts förhållande mellan de sju grundstorheterna. De sju grundstorheterna kan inte utvecklas ytterligare. Tryck är en förkortning för ett visst förhållande mellan massa, tid och längd. Tryck är inte en grundstorhet.



Va? Kraft är bara newton. N/m är acceleration.

Som sagt är kraft N. Dessutom är newton ingen grundenhet, ty kraft är definierat som massa gånger acceleration, och newton kan således "förenklas" till kg*m/s^2

Dessutom är coulomb ingen grundenhet, men ampere är en.

Egentligen behövs ju inte mer än en enda enhet, resten är bara en konvention, som dock ofta är praktisk. Man kan alldeles utmärkt uttrycka alla storheter i fysiken i t.ex. elektronvolt (en energi-enhet) eller meter. Om man tar metern som fundamental storhet får man då t.ex. att tid mäts i meter och energi mäts i m^-1, osv. Detta är dock oftast inte praktiskt, jag vill bara påpeka att 7 olika enheter inte egentligen behövs.