högerpolitiken i europa kan du inte jämföra med den mjuka politik som förs i sverige, man skulle rentav kunna säga att den politiska skalan i sverige är kraftigt vänstervriden, d.v.s. en socialdemokrat i sverige skulle man kunna klassa som kommunist i andra länder. jag bor själv i schweiz och kan tala om att partiet SVP (som för en snarlik politik som svenska SD) har 30% av rösterna.
Man kan säga, man kan kunna, man kan både hit och dit ... Vad ser du till? Intentioner? Resultat? Om du ser till resultat - bästa resultat för vem/vilka/vad?
1998: Nej till erkännande av homosexuellas rättigheter inom EU. EU–parlamentet röstade för ett erkännande av homosexuellas rättigheter, men de moderata ledamöterna röstade nej.
Att detta ens kan ha varit en fråga gör mig fan förbannad.
[quote=Manifesta]1) Kan vi kolla på denna lista ihop och checka av att den stämmer objektivt?
2) Kan vi sedan diskutera på vilket sätt Moderaternas ideologi gynnar människor? Det lär förstås bli från subjektiva perspektiv.
3) Kan vi göra tillägg för året 2010? Fas 3? Mer?
1921: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.
1923: Nej till åtta timmars arbetsdag.
1923: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.
1933: Nej till beredskapsarbete.
1946: Nej till fria skolmåltider.
1946: Nej till allmän sjukvårdsförsäkring.
1947: Nej till allmänna barnbidrag.
1953: Nej till fri sjukvård.
1959: Nej till ATP.
1963: Nej till fyra veckors semester.
1970: Nej till 40–timmars arbetsvecka.
1973: Nej till möjligheten till förtidspensionering vid 63.
1974: Nej till fri abort. Den 29 maj 1974 röstade riksdagen ja till fri abort, vilket resulterade i den svenska abortlagen som låter kvinnan själv besluta om abort upp till den 18 graviditetsveckan. Moderaterna röstade nej.
1976: Nej till femte semesterveckan.
1983: Nej till löntagarfonderna.
1994: Nej till partnerskapslag för homosexuella.
1998: Nej till erkännande av homosexuellas rättigheter inom EU. EU–parlamentet röstade för ett erkännande av homosexuellas rättigheter, men de moderata ledamöterna röstade nej.
2003: Ja till Irakkriget. Alla riksdagspartier demonstrerade mot och kritiserade Irakkriget utom just moderaterna.
2004: Ja till sänkt a–kassa och sjukpenning.
2006: Nej till gröna jobb.
2006: Nej till sex timmars arbetsdag.
2006: Nej till upprustning av offentliga sektorn.
2006: Nej till höjd a- kassa.
2006: Ja till sänkt a-kassa.
2006: Nej till höjd sjukersättning.
2007: Ja till sänkt sjukersättning.
/QUOTE]
De som jag har citerat nu, de tycker jag är bra. Jag anser att det är vettiga Nej och det är bra att M röstade nej. Inte kan jag vara ensam om att tycka så?
__________________
Senast redigerad av SnowInformer 2011-01-31 kl. 02:40.
Detta inlägg på bloggen Tradition & Fason reder ut vissa av punkterna i "Moderaternas Mörka Ideologi"-listan. Dessa förtydliganden är gjorda av en Johan Westrin, som tydligen ska vara någon form av "guru" vad beträffar svensk högerhistoria. Ganska intressant att läsa, och nyttigt för den som dragit förhastade slutsatser pga listan
”1916 Mot allmän olycksfallsförsäkring”
- Fel! Alla partier var eniga om att det behövdes en olycksfallsförsäkring i arbetet, men man var oeniga om utformningen. Slutresultatet blev en kompromiss.
”1918 Mot allmän och lika rösträtt för män”
- Fel! Högern genomförde den allmänna rösträtten för män till riksdagens andra kammare 1907.
När den liberal-socialdemokratiska regeringen Edén lade sin proposition om avskaffandet av den 40-gradiga röstskalan till kommuner och landsting (som i sin tur valde riksdagens första kammare) på hösten 1918, var högern allt annat än entusiastisk, men man accepterade förändringen. När beslutet togs i riksdagen den 17 december 1918, var det utan votering i första kammaren och med ett ändringsförslag från högern (som röstades ned) i andra kammaren. Men högern gick inte emot propositionen.
”1919 Mot kvinnlig rösträtt”
- Fel! Beslutet om den kvinnliga rösträtten fattades (av konstitutionella skäl) först på våren 1919, men det var en del i samma ”paket” som den lika rösträtten till kommuner och landsting för män. Högern röstade inte mot den kvinnliga rösträtten. Beslutet togs utan votering den 24 maj 1919.
”1919 Mot 8-timmars arbetsdag”
- Rätt! Högern motsatte sig åttatimmarsdagen, som man menade skulle leda till dyrare produktion och därmed ökad arbetslöshet. Det blev också en dramatiskt ökad arbetslöshet de följande åren, även om den krisen blev relativt kortvarig. (1923 var arbetslösheten nere på den tidigare nivån igen.)
”1921 Mot dödsstraffets avskaffande”
- Högern var splittrad i frågan. I andra kammaren bifölls propositionen utan votering. I första kammaren gick högern emot förslaget med hänvisning till samhällets nödvärns- och vedergällningsrätt.
”1927 Mot folkskolereformerna”
- Rätt! Men ändå ger påståendet en felaktig uppfattning, eftersom det får det att verka som att högern skulle ha motsatt sig att alla skulle få gå i skolan. (Den allmänna folkskolan hade genomförts redan 1842.) I själva verket var det vissa föreslagna förändringar i folkskolan som man gick emot. Högern hade en lång reservation i utskottet (huvudsakligen författad av Claes Lindskog), där man framförde sitt eget förslag till reformer i skolan. Det förslaget röstade man för också i kamrarna (vilket alltså innebar att man röstade emot regeringens proposition).
”1931 Mot statliga bidrag till sjukkassorna”
- Fel! Högern motsatte sig inte fortsatt statligt stöd till de frivilliga försäkringskassorna, men motsatte sig den omorganisation av verksamheten som föreslogs i propositionen.
”1934 Mot statliga bidrag till A-kassorna”
- Rätt! Högern ville inte medverka till en bidragskonstruktion, som kunde leda till okontrollerbara statliga utgifter. Arbetslöshetskassorna bygger på den s.k. Gent-modellen, som innebär att det är staten som står för huvuddelen av pengarna, men det är facket som har makten över A-kassan.
”1935 Mot folkpensioner”
- Fel! Folkpensionerna infördes 1913 av en liberal regering. (Det var högerregeringen, med Arvid Lindman som statsminister, som 1907 tillsatte utredningen som konstruerade förslaget.) Beslutet 1935 om införande av ett särskilt dyrortstillägg (d.v.s. att de som bodde i städerna skulle få högre folkpension än de som bodde på landsbygden) stödde även högern. Däremot motsatte den sig när regeringen året efter ville göra justeringar som ännu mer gynnade dem som bodde i städerna.
”1938 Mot 2-veckors semester”
- Högern motsatte sig inte införande av 2-veckors semester, men ville genomföra reformen i en långsammare takt än regeringen hade föreslagit och var också oenig om hur den skulle finansieras.
”1941 Mot sänkt rösträttsålder”
- Någon sänkning av rösträttsåldern skedde inte 1941. (Rösträttsåldern till riksdagens andra kammare var 1909: 24 år, 1921: 23 år, 1945: 21 år och 1965: 20 år. Till enkammariksdagen: 1971: 19 år och 1974: 18 år.)
”1946 Mot fria skolmåltider”
- Partiet var splittrat i frågan. Majoriteten inom partiet ville att skolmåltider endast skulle ordnas för barn med särskilda behov.
”1946 Mot allmän sjukförsäkring”
- Fel! Högern ville att staten skulle stå för 61 % av kostnaden i stället för regeringens förslag på 72 %. Men man motsatte sig inte reformen som sådan.
”1947 Mot allmänna barnbidrag”
- Fel! Högern hade en hel del ändringsförslag (i förhållande till regeringens proposition) i sin partimotion i riksdagen, men motsatte sig inte införande av barnbidrag som sådant. Propositionen om införande av bidrag till barn under 16 år bifölls till slut enhälligt av riksdagen. Däremot förslog Högerpartiet 1960 avskaffande av första barnbidraget (som skulle kompenseras genom sänkt skatt).
”1951, 1963 Mot 3- respektive 4- veckors semester”
- Fel. Högern hade ändringsförslag gällande ikraftträdandet, men motsatte sig inte reformerna som sådana.
”1953 Mot fri sjukvård”
- 1953 års beslut innebar ingen helt fri sjukvård, men en utbyggnad av sjukförsäkringen som bl.a. innebar lägre patientavgifter. Högerpartiet motsatte sig inte reformen, men ansåg att beslutsunderlaget var för dåligt och ville få frågan bättre utredd, varför man yrkade på uppskov. I propositionen fanns t.ex. inte angivet hur reformen skulle finansieras.
”1959 Mot ATP”
- Ja, Högerpartiet var mot ATP-förslaget. Men man hade i stället ett eget förslag till tjänstepension enligt premiereservmodellen. Om det förslaget hade genomförts, hade vi idag haft ett mycket pålitligare och gedignare pensionssystem.
”1970 Mot möjlighet till förtidspensionering vid 63 år”
- Fel! Förtidspension får man p.g.a. sjukdom, handikapp eller liknande. Vad Moderaterna motsatte sig var att man kunde ta ut pension tidigare utan sådan orsak.
”1973 Mot lagen om anställningsskydd”
- Fel! Moderaterna var kritiska till delar av förslaget, bl.a. ville man ge möjlighet till provanställning (i motsats till propositionen) och ansåg att också duglighet och lämplighet – inte bara anställningstid, borde beaktas vid uppsägningar. Men man röstade inte emot förslaget i sin helhet. 1981 beslutade riksdagen om provanställningar i enlighet med Moderaternas reservation 1973.
”1976 Mot 5-veckors semester”
- Fel. Propositionen (1976/77:90) lades av en borgerlig trepartiregering som Moderaterna ingick i.
”1983 Mot löntagarfonder”
- Rätt! Moderaterna var hela tiden emot de s.k. löntagarfonderna, som innebar att näringslivet via särskilda skatter skulle finansiera sin egen socialisering. Beslutet genomdrevs av socialdemokraterna, med stöd av kommunisterna, trots stort folkligt motstånd. Löntagarfonderna avskaffades av den borgerliga 4 partiregeringen 1992.
”1994 Nej till partnerskapslag för homosexuella”
- Rätt! Majoriteten av moderata riksdagsgruppen röstade emot, men några (bl.a. MUF:arna Fredrik Reinfeldt, Henrik Landerholm och Ulf Kristersson) röstade för.
”2004 Ja till sänkt A-kassa och sjukpenning”
- Ja, det var en del i partiets förslag, att genom skattesänkningar, som särskilt kommer låg- och medelinkomsttagare till del, göra det mer lönsamt att arbeta och skapa fler jobb. Men detta måste också finansieras genom minskningar i en del bidrag.
”2006 Nej till gröna jobb”
- (S)-regeringen hade föreslagit några riktade arbetsmarknadspolitiska åtgärder, som den påstod skulle vara särskilt miljöinriktade. Men eftersom riktade åtgärder är ett dyrt och mycket ineffektivt sätt att få fram nya jobb, så sade moderaterna nej.
”2007 Ja till sänkt A-kassa”
- Alliansregeringen genomförde den nya arbetslinjen, som ersatte den gamla bidragslinjen. Liksom förut får man inledningsvis 80 %, men beloppet trappas sedan successivt ned. A-kassan skall vara en omställningsförsäkring medan man söker nytt jobb, inte en livslång försörjning.
”2007 Ja till sänkt sjukersättning”
- Sjukpenningen är även fortsättningsvis 80 %, men efter ett år sker ingen obligatorisk prövning för övergång till förtidspension med 64 % ersättning, utan man kan få en förlängd sjukpenning på 75 % i högst 18 månader. (Dessutom kan de allra sjukaste även därefter få fortsatt sjukpenning som inte är tidsbegränsad.) Endast de som inte kan rehabiliteras till arbete skall få förtidspension.
Du glömde datalagringen samt att de 2009-02-05 körde över folkomröstningen om kärnkraften från 1980 (Reinfeldt och Björklund gjorde klart för alla att en ny folkomröstning inte var aktuell och att de skiter i demokratin eftersom de vet bäst).
Du glömde datalagringen samt att de 2009-02-05 körde över folkomröstningen om kärnkraften från 1980 (Reinfeldt och Björklund gjorde klart för alla att en ny folkomröstning inte var aktuell och att de skiter i demokratin eftersom de vet bäst).
Gällande kärnkraften hade de ju helt rätt. Sverige borde bygga fler kärnkraftverk, inte stänga befintliga - något dagens elpriser tydligt visar.
Gällande kärnkraften hade de ju helt rätt. Sverige borde bygga fler kärnkraftverk, inte stänga befintliga - något dagens elpriser tydligt visar.
Jag håller med - kärnkraft är den bästa energikällan, den borde byggas ut och man borde forska vidare i den (speciellt utvecklingen av fusionsenergi). Alla som tar sig tid att sätta sig in i ämnet skulle säkert hålla med och jag anser att folket röstade fel i kärnkraftsfrågan samt att de som röstade emot var felinformerade av politiker som bara ville vinna röster genom att sälja rädsla.
Men det spelar ingen roll. Folket fick rösta och i en demokrati ska majoritetens vilja respekteras, även om diktatorn tycker sig veta bättre än majoriteten, och även om diktatorn egentligen har rätt. Varför ha en folkomröstning om man hur som helst tänker skita i utfallet och göra som man vill? Att fatta det beslutet var att bekräfta att Sverige egentligen inte är en demokrati. Det är bara en demokrati när folkets vilja råkar överensstämma med statens vilja, annars är det en diktatur.
Det är ju konsekvent med deras historia, förresten:
Du glömde datalagringen samt att de 2009-02-05 körde över folkomröstningen om kärnkraften från 1980 (Reinfeldt och Björklund gjorde klart för alla att en ny folkomröstning inte var aktuell och att de skiter i demokratin eftersom de vet bäst).
Den folkomröstningen var rådgivande, inte beslutande. Jag tror inte Sverige har haft några nationella beslutande folkomröstningar. Regeringen kan lyssna på råd, men mer behöver de inte göra.
Det är väl så vi i Sverige vill ha det eftersom vi går med på det.
Du verkar klok och det du säger ska man tänka på när man granskar våra folkvalda och sedan statsråden (som vi iofs inte valt).
Hur ser det ut i övriga EU-länder med högerpolitik? :
Betydligt bättre. I Sverige finns inget seriöst högerparti i riskdagen.
Citat:
Jag försöker ta reda på om greppet att införa slaveri, ja, jag kallar Fas 3 för slaveri, är nåt som kommer nu i övriga Europa, eller om Sverige är först ut och ett föredömligt land för andra högerstyrda länder att ta efter.
Sådant som "fas 3-jobb" är inte en höger-idé, utan klassisk socialdemokratisk arbetsmarknadspolitik. Men du tycker kanske att det är höger det också.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
