Gudsbevis tillskrivet Einstein?

Du har precis definierat vetenskap. Vi ger vetenskapen normer att gå efter, som massa, ljus och tid. Den ger oss ett tydligt svar hur det funkar. Den kan även säga varför det funkar.

Men att världen skulle finnas bara för att, låter orimligt för många. Känslan av betydelse kräver många för sin vardag. De behöver ett syfte. Därför skapades religion. Glöm inte att religion är skapat av människor, inte tvärs om. Det går inte att förneka.

Jag förnekar inte att religion är skapad av människan. Men jag har svårt att föreställa mig att någon lustigkurre haft så livlig fantasi att beskriva "kärlek" och "ljus" som ett återkommande ämne i "heliga skrifter" för skoj skull, då många människor i dagsläget varit med om nära-döden-upplevelser där de berättat hur de mötte ett ljus och kunde känna enorm lycka, glädje, välbefinnande och framförallt kärlek. Om man vill tro att det är ren och skär slump, fine.

Religioner är enligt mig misstolkade.

Angående första klippet:

Man kan mäta ljuset, man kan mäta värmen, men man kan ju knappast mäta godhet?

Jag kan förstå poängen med vad han sa, men man kan ju fortfarande inte mäta godhet/Gud.



Grönsaker lever väl? =)

Intressant, såna känslor får jag på vissa droger.

Kanske om man tänker efter lite så upplever dessa människor såna känslor just pga av biologiska orsaker?

Det "ljuset" som dessa människor bevittnat, är antagligen bara en kemisk process för att göra lidandet mindre ont? (har ingen källa på det, men det är vad jag tror händer)

Sen om man överlever denna hemska tid i sitt liv så säger man att man blivit given en andra chans, sånt jävla skitsnack

Jo, men det räcker inte.

Frågan kan fortfarande ställas - varför? Det är en ganska onödig funktion egentligen. Varför ska vi känna oss lyckliga och kunna känna av kärlek, när det finns så otroligt mycket hat att gotta sig i? Varför ska vi ens kunna vara medvetna om vår egna existens?

Jag tror helt enkelt att vi alla är på väg mot någonting underbart som vi har glömt bort. Everything is information! För att förstå sig på kärleken bakom allt, måste man först lära sig om det negativa, det vill säga - det du själv inte tycker om, samt det du själv vill ändra på.

Nice, själv har jag valt bort alla djurprodukter, mjölk som ägg.


En kul grej som kanske inte alla vet är att Bibeln specifikt säger att vi inte ska äta gris/fläsk:

Egentligen är jag antagligen alldeles för dåligt insatt för att uttala mig men att det skulle finnas någon form av Gud, överintelligens eller skapare är absolut inte omöjligt, nästan ganska logiskt.

Men att denna Gud har något att göra med de abrahamitiska religionerna och de regler de upprättat finner jag ganska orimligt. Och att denne skulle älska oss människor eller överhuvudtaget bry sig om oss är nog ganska osannolikt.

Har läst en del av TS trådar nu och insett att han är bara ännu en hjärntvättad liten ungen (inget rocket science men men..).
Jag förstår bara inte hur kristna faktist kan tro på en gud som dom säger är oändligt mäktig, vis, smart osv. men som har helvetet för alla som inte tror på honom? Gammalt argument men det låter mer som maktgalen för mig...

Vill bara flika in här och påstå att troende är de som är minst rädda för döden, titta på självmordsbombarna som exempel...

Nu är jag inte tillräckligt påläst om hur signalsubstanser och hur hjärnan fungerar, men jag tycker inte det är en "ganska onödig funktion". Hjärnan blir medveten om hur nära hela kroppen är att dö ut, givetvis försöker den då starta i gång så mycket endorfin, serotonin, dopamin och allt vad det heter för att få så bra sista minuter i livet som möjligt.

Vi säger att någon har tagit en överdos och är nära på att dö som ett exempel.

Pang, för mycket heroin i autobahn! Dags att åka med dom trevliga herrarna till sjukhuset. Under tiden så håller man på att dö, man får andningsstillestånd...

Man kommer tillbaka och berättar vad man varit med om under dom minuterna man var borta. Och eftersom hjärnan då skapade så många substanser som ger en inre frid, eufori och ren och skär glädje. Det är såpass stark påverkan för psyket, att det man såg inte kan vara något annat än en glymt av "livet efter" med tanke på omständigheterna (Omg jag var nära på att dö.)

Och blir då religös för att man tror att gud finns ändå. Han gav dig en annan chans. Detta tycker jag är bullshit, önskan att en stor händelse i ens liv hade någon större betydelse i det stora hela - men det gör det inte. Allt hade gått på som vanligt, och jag tror det är vad ni rädda för.

Nu inflikar jag att man också kan få denna känsla, eller iallafall väldigt liknande känslor på droger. Men när man kommer ner från trippen framför tvn så var det man tänkte på var kanske lite smart, men inte direkt praktiskt användbart.


Om vi låtsas att man dog...?

Men vi kan ju inte prata med dom döda, när dom dog, kom dom till helvetet eller himmelen? Visst dom kanske kände ett vitt underbart ljus, skapad av den kemiska processen. Men när hjärnan inte kan hålla igång längre, då dör denna kemiska process ut, och då dör även "medvetandet" - I brist på bättre ord.

Alla ser inte heller ljus, vissa ser sitt liv speglas framför ögonen, andra förminneser sig stå och kolla på sitt egna lik.


ursäktar ifall jag går oftopic. Men detta är intressant.

var går gränsen mellan godhet och ondska? alla kanske tycker olika. gud behövs för att göra en klar definition

På vilket sätt gör "gud" en definition och vad är hans definition?