Citat:
Ursprungligen postat av longbow4y
Läste bara på nätet. Och inte kolumnen om Assange.
Vad skribenten skriver är en sak men Koljonens citat upplever jag som en klar åsiktsförskjutning.
Att artikelförfattaren inte ställer följdfrågor och inte klarar skriva kritiskt kan knappast Koljonen lastas för.
Åsiktsförskjutning är ett för svagt ord, Koljonen har ju nu vänt fullständigt upp och ned på allt vad prataomdet har stått för.
I hennes originalartikel, 18 december 2010, lät det så här:
http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-...t-prata-om-det
"Olusten jag kände för den här mannen var så vag i konturerna att det krävdes tio års distans för att urskilja dess form:
ett as. Den här härliga
snubben hade betett sig som ett as. Medan jag, feminist sedan de tidiga tonåren, var så fullständigt obekant med tanken om bestämmanderätt över min egen kropp att jag låg där och var tacksam när
han förgrep sig på vår överenskommelse om villkoren för vårt samlag."
"Det slog mig, twittrade jag, att det finns ett strukturellt problem i vår våldtäktslagstiftning. .... Vi kanske till och med
tillåter, som jag gjorde då, övergrepp i lagens mening att ske."
"Jag känner mig inte som ett
offer, men det hade jag haft rätt till. Killen jag låg med kände sig garanterat inte som en
förövare. Det här är något vi måste prata om så att språket i framtiden alltid finns på plats i de fall där det verkligen räknas."
Som synes är det då ingen som helst tvekan om att mannen
enligt svensk lag är skyldig till sexuella övergrepp. Det är inte heller någon tvekan om att Johanna för ett juridiskt resonemang.
Men detta rör givetvis inte bara Koljonen, utan går igenom hela prataomdet som en röd tråd. Det handlar om personer (kvinnor med något undantag) som inte uttrycker sin vilja eller som har sex på fyllan, och den andra partnern som då utpekas som förövare av våldtäkt eller sexuella övergrepp
i lagens mening. Det handlar om berättelser där den egna personen framställs som en viljelös grönsak, och framförallt män skuldbeläggs och utpekas som kriminella. Påfallande ofta är det tidigare pojkvänner och chefer som utpekas.
Nu har Koljonen som sagt fullständigt ställt allt på huvudet.
"– Ibland kanske man inte ens inser själv att man handlat mot sin egen vilja förrän efteråt, säger Johanna Koljonen. Det
behöver inte per definition vara fel att till exempel ha sex för att man inte vill göra partnern ledsen, men det kan vara viktigt att fundera över sina motiv."
"Själv twittrade hon om hur hon en natt haft härligt sex med en man som ”förfört” henne, hur de kommit överens om att använda kondom – men hur hon nästa morgon vaknade mitt i ett samlag där kondomen inte var på. Efteråt blev hon arg.
Varför avbröt hon inte när hon insåg det? Varför sa hon inget?
– Det är ett exempel på när det är intressant att diskutera ansvaret.
Mannen som jag var med hade ju all anledning att tro att jag var en entusiastisk deltagare, säger Johanna Koljonen."
Det har tagit Johanna Koljonen elva år att komma fram till den insikten. Så synd då att hon skrev exakt tvärtom när hon startade en kampanj på det tionde året. Fast då handlade det såklart om att skuldbelägga Julian Assange som en tjänst åt Anna Ardin. Idag handlar det om ... vad? Att rida på vågen och få fler priser och frilansuppdrag, åt helvete med alla principer?