Hur fanders skriva en mer lättsam och personlig krönika?

Så, måste bl.a. ha skrivit 8 krönikor innan Studenten. Kursen kommer troligtvis ändå bli en i högen av misslyckade ämnen enär jag är otillbörlig för att ens klara något så enkelt som skolan. Jag har dock bestämt mig att göra det jag kan och i denna kursen är 8 krönikor en av de många uppgifter som jag ska försöka göra.

Grejen är den att jag verkligen inte kan skriva krönikor. Har kollat i tidningar och på Internet och stilen oscillerar från att se ut som ett debattinlägg till att se ut som ett intetsägande blogginlägg.

Jag vet av erfarenhet att jag är väldigt kortfattad i skriftliga sammanhang. Detta resulterar i att trots många försök har jag aldrig lärt mig konsten att ordbajsa. Alltså måste jag personligen ha någon baktanke med det jag skriver. Men bara jag behandlar ämnerna personligt och gladlynt, tänkte jag.

Jag har hittills skrivit en krönika. Trots att ämnet ("Bamse - en föräldrapedagog" var rubriken) bäddar för succé så märkte jag efter skrivandet flytit på, för mig ovanligt snabbt och bra, att det blev ändå mot alla odds så jävla seriöst och politiskt.

Jag har under den sista tiden börjat känna en viss respekt, rent ut sagt en enorm veneration för alla sorts kolumnister men framförallt de krönikörer som kan skriva så lättsamt. Förut tyckte jag inte alls så om dem, utan tyckte bara att de flesta skriver massa skit. Det tycker jag merendels fortfarande, men det förändrar ju saken lite när man själv märker hur svårt det är att skriva så.

Hur i helvete gör de?

Dom skriver mycket. Alltså så övar dom mycket. Skulle tänka mej att du får skriva om varje krönika ett antal gånger innan du blir nöjd.

Jo det förstår jag men det gäller även mindre professionella krönikor jag sett. Jag ser hur klasskompisar lyckas få den där lättsamma tonen jag vill ha men de är inte till mycket hjälp då de bara säger "öh jag bara skriver". Har även sett hur de kan skriva såna krönikor rakt av endast genom att skriva vad de tänker. Varför kan inte jag göra det? Varför kan inte jag komma i såna tankar? När jag försöker skriva exakt det jag tänker blir krönikans stil och ämnen ändå bara så jävla seriösa..

Men var den som skriver seriösa krönikor då? Det måste ju finnas en marknad för det med...