Helbrägdagörare och kvacksalveri, Bjurholm, Stockholm m.fl. orter, 1930-tal.

Ett brott som var ganska vanligt under slutet av 1920-talet och fram till krigsutbrottet var helbrägdagörare.

I boken Vidskepelsen i brottets tjänst, 1947 av Arvid Wachtmeister (Natur och Kultur)tar författaren upp ett antal sådana fall på sidorna 119-120.

1. I Bjurholm öppnade en hemvändande svenskamerikan kvacksalveributik sommaren 1938. Där hyrde han Centralhotellet. Ibland kunde det vara ända upp till 200 personer på en dag. Hotell och pensionat i Bjurholm hade med andra ord en högkonjuktur denna sommar. Under de få månader han verkade på orten så skall kvacksalvaren ha tjänat 100000 kronor. Han dömdes till 75 dagsböter á 15 kronar. Därefter återvände han till USA.
2. Även på bl.a. följande orter förkom detta: Njutånger 1931, Alunda 1935, Jörn 1935, Ljusdal, Heby 1939 samt Göteborg 1939.

Den mest kända helbrägdagörerskan från 1930-talet var definitivt Beda Wallin. Hon började redan ca 1929 i Gävle men hade sedan fast verksamhet på Drottninggatan 85 i Stockholm. Hon reste dock runt i hela landet och hade bl.a. under en längre tid mottagning på Rönneholms slott i Skåne.

Hon åtalades 1932 och 1934 vid Stockholms Rådhusrätt. Dessa domar överklagades. Hon dömdes till sist av Svea Hovrätt till dryga böter för obehörigt utövande av läkaryrket. Beda Wallin skrev sedan en bok med titeln Genom kvacksalverskans glasögon som utkom 1938 på AB Seelig & Co.

Tilläggas kan att hennes son som kallades "Piller-Daniel" var en av de personer som under första halvan av 1950-talet blev dömd för att ha sålt sockerpiller som verkningsfulla mediciner. Åklagaren i dessa "sockerpillsfall" var den kände Lennart Eliasson.

Under krigsåren hade man tydligen inget större intresse för kvackslaveri men torsdagen den 6 januari 1949 fixk Stockholm besök av den danska helbrädgagörerskan Dorothea Iversen från Köpenhamn. P.g.a. av all den enorma uppståndelse och bråk som uppstod så avreste hon redan på lördag kväll tillbaka till Köpenhamn.

Ovanstående är hämtat från böckerna av Arvid Wachmeister och Beda Wallin samt också från Kriminalchefen berättar del 2, sidorna 450-70.

Någon som har hört talats om dessa helbrägdagörare eller som kanske känner till ytterligare sådana från denna tid?

Bl. a. det första fallet i trådstarten tas upp i boken Svenska svindlare och fuskare, 2016 av Fredrik Kullberg.

Denne svindlare tas upp på sidorna 125-26 under rubriken Neurokalometern i Bjurholm.

Den hemvändande svensk-amerikanen hette Nils August Lindqvist. Varför han slog sig ned på denna lilla ort under sommaren vet jag inte men det var för hans del ett mycket lyckat drag.

Under de få månader han vistades i Bjurholm så tjänade han nästan 100 000 kr vilket idag motsvarar drygt 2 800 000 kr.

Prisomräknaren

Även i boken Vidskepelsen i brottets tjänst, 1947 av Arvid Wachtmeister tas "Mannen från Bjurholm" upp.

På sidan 119 står det bl. a. så här som jag citerar: "Han började i sin hemby, men överflyttade småningom verksamheten till Bjurholms kyrkby, där han hyrde Centralhotellet. Till en början var hans praktik inte stor, men sedan provinsialläkaren anmält honom för åklagaren för att ha behandlat fall av tuberkulos, och han därigenom kom att få sitt namn i tidningarna, ökades hans kundkrets i oerhörd grad."

"Bjurholmsborna insågo nog själva rätt snart att det hela var humbug, men tillströmningen av folk från andra trakter syntes ej vilja sina."

"Hotell och pensionat hade högkonjunktur liksom ock samhällets chaufförer, vilka fingo skjutsa kvacksalvaren på hans många och långa sjukresor. Arvodet för varje behandling lär ha växlat mellan 5 och 25 kronor.

Alltså alla kom att tjäna på kvacksalvaren Lindqvists verksamhet - förutom patienterna själva.

Att Lindqvist var verksam just under sommarmånaderna 1938 är ganska intressant. Under samma sommar kom Bjurholms store son på besök efter 46 års frånvaro. Detta var svenskamerikanen och skådespelaren Warner Oland (Värner Ölund). Han måste ha hört talats om denne kvacksalvare och kanske även såg honom. Oland kan knappast ha haft någon högre uppfattning om denne.