Citat:
Ursprungligen postat av mishima
Jag tycker nog att manuset saknade alldeles för mycket trovärdighet för att det här ska anses vara bra. Han beter sig som han aldrig tidigare har träffat höga akademiker men har hängt i massvis av år på en litteraturvetenskaplig institution. Han borde ha stenkoll på vilka kulturella koder som gäller. Beskrivningen av hans kollegor håller inte heller. De framstår mer som coola reklamare som ska hänga på Riche och inte som sådana bohemer som de egentligen är. Han är även en bildad akademiker som har en hustru som inte ens kan uttrycka sig på enklaste skolengelskan. Förhoppningsvis tar det fart när vi nu slipper introduktionen av karaktärerna en gång till. Biblioteksmiljöer lämpar sig annars bra i spänningsdraman. Det är klaustrofobiska miljöer med mycket mystik i sig.
Men är det så konstigt då? Han är den ende i släkten som gjort någon slags klassresa. Vi vet inte heller vad frun har för arbete. Förmodligen något där han skulle göra bort sig totalt. De är ju gifta med varandra, inte kollegor.

Citat:
Ursprungligen postat av tirfing1
Tycker serien börjar bra men att det är lite väl överdrivet. Har svårt att tänka mig nån som är i 35- årsåldern, har doktorerat i litteratur, tillbringat hela sitt vuxna liv på universitetsmiljö, anmäler sig till privatlektioner hur man äter på en fin middag.
Men är det verkligen så orealistiskt då? Brukar inte universitetssnubbar vara vana vid att leva på små medel? Typ forska i byzantisk kärlekspoesi från 1100-talet om dagen, lösa världsproblemen hemma hos någon kollega över en kopp te om kvällen.
Citat:
Ursprungligen postat av tirfing1
Scenen när han kommer ut med en låda cigarrer för att bjuda dom två akademiska snobbarna är så pinsam att man bara vill sjunka rakt genom soffan....
Det är stor konst!
Jag gillade verkligen scenen hemma hos Billig-Scarface. Lät som om Timell lekte Bateman genom att läsa innantill från någon produktkatalog. Och vardagsrummet sedan! En soffa med plastskydd, någon fåtölj, en märkvärdig lampa som undrar hur den hamnade där, en stackars lekstuga och så soffbordet som ser ut som en pissoir för dvärgar. Vi vet inte än hur det ser ut hemma hos huvudpersonens kollegor. Men jag misstänkar att de, i likhet med honom, bor i riktiga hem.