Uppseendeväckande att se hur pass vanliga de "sjuka" ställena ändå är. Samtidigt som det är skönt att veta att man inte är helt avvikande med mer eller mindre offentlig självbefläckelse så kommer biosätet, bussätet, busken bakom knuten med mera aldrig att vara sig likt!
Som så många andra har jag runkat bland buskaget i en skog och förarsätet i bilen.
Priset för det mest okonventionella stället går till en soffa i ortens folkets hus. Det var fickpingis på allra högsta nivå - diskret gällde det att hålla stånd (

) medan besökare flyktigt passerade min föreställning och sedan, under de korta pauserna i de strida strömmarna, snabbt försöka jobba pucken i mål. Och så höll det på till en storslagen finish.
Det kändes verkligen sjukt och jag hade helt förträngt det tills jag ramlade in här.