Mirtazapin

Detta kanske hör till medicin egentligen men tänkte att jag lägger den i psykiatri för att jag kan få mer respons härifrån, moderator får gärna flytta.

Har ätit denna medicin ganska länge nu, jag kan inte säga exakt hur länge då jag har svårt med att minnas, men jag skulle tippa 3-4 år. Den har hjälpt mig otroligt mycket det förnekar jag inte, den har få biverkningar och jag kan somna på den. Problemet är att jag är ganska sysslolös för tillfället, det gör att jag får svårare att somna så jag spenderar mycket tid av natten ca 2-3 timmar efter jag tagit tabletten med att äta. Det är väldigt svårt att råda bot på hungern jag får av mirtazapin. Detta har lett till viktökning. Jag rullar inte fram, det har heller inte varit en extremt snabb viktökning, men jag lider av det. Känns som att det skenar iväg extra nu.

Första planen var att halvera dosen från 30 mg till 15 mg i två veckor till en månad för att sen sluta helt. Efter två dagar kunde jag inte längre äta. Jag låg i sängen o frös och grät, kunde heller ej somna. Så jag tog full dos igen och sov gott.

Nästa plan var att halvera dosen samtidigt som jag började äta Venlafaxin (Efexor). Jag fick många biverkningar, blev gränspsykotisk och hade overklighetskänslor.

Min tredje plan var att dela min 30 mg tablett i fyra delar, tog tre fjärdedelar i två veckor, sen halva dosen en vecka, sen insåg jag att det inte fungerade för jag hade gråten i halsen precis hela dagen.

Problemet jag upplever med Mirtazapin är också att jag sover så otroligt länge, 12-14 timmar om dygnet. Det känns som jag blir snuvad på mitt liv. Jag känner mig fången i denna medicin. Jag vill inget annat än vara utan den och det faktum att jag försökt så mycket med att trappa ur den gör mig ännu mer förtvivlad och lurad på något sätt. Detta ska inte vara någon beroendeframkallande medicin!?

Vad tycker ni jag ska göra?
Har DU lyckats sluta med Mirtazapin och hur då?

Jävlar vad jag känner igen mig. Jag är i en liknande sits, har gått på denna medicin i ca 4 år. Har samma hungerproblem på kvällen och är fruktansvärt morgontrött (tar jag medicinen efter 23 så är jag princip hjärndöd fram till klockan 12). Dock så går jag bara på 15 mg men det är kombinerat med citalopram 40 mg (jag har nyligen trappat ner från 60 mg). Men jag håller med om att medicinen gör en väldigt orkeslös. Fördelen ligger i att man sover som en sten på det

Ja. Brukar kunna gå upp "tidigt" varannan dag som mest. Går jag upp tidigt för många dagar mår jag illa, får hjärtklappning och blir yr, misstänker starkt att mirtazapinet är boven även där.

Edit: Hur ska man kunna leva ett sådant liv egentligen? Jag förstår inte det.

Du kan lägga till Voxra.

Stövel-Anders

Precis så sa min läkare förra gången jag var där. Problemet är väl att jag är livrädd för att prova något nytt då de två senaste medicinerna jag provat, så blev jag väldigt dålig.
Jag vill egentligen helt vara utan antidepressiva men jag börjar tro att jag aldrig kommer kunna vara utan?

Är du inte intresserad av att försöka ta itu med din depression på något annat sätt än medicinskt? Samtalsterapi t ex.

Tvärtom, viktuppgången är värre för lägre doser mirtazapin.

Ju högre, desto mindre aptit. Äter 75 mg nu och får inte alls samma aptit jag fick av lägre doserna.

Voxra är ett milt läkemedel, som har få biverkningar.

Stövel-Anders

Jag har haft kontakt med psykologer, ett par stycken, det var så jag var ungdom dock. Problemet är väl att jag inte har någonting att bearbeta? Jag vet egentligen inte varför jag är deprimerad nu o inte helt säker på varför det började. Att prata med någon kan iofs vara en lättnad men jag har som ingenting att säga heller...

Ska också säga att jag är extremt likgiltig till allt. Kan inte minnas när eller om jag någonsin haft några drömmar. Jag känner ingen större mening med livet men vill egentligen inte dö heller. Svårt att få tummen ur o få saker gjorda med, det är något som förvärras under vinterhalvåret med...

Voxra är ett bra komplement till just mirtazapin eftersom dess biverkningar långt är de motsatta: Sänkt matlust och pigghet. Vad gäller insättningssymptom led jag själv av viss yrsel och lätt ångest. Symptomen gick dock över på 2-3 veckor, och utöver dessa symptom har jag enbart positivt att säga om Voxra: Den antidepressiva effekten är stark och därtill har jag numera betydligt mer energi att orka ta itu med saker.

Det är just så man tänker när man är deprimerad och det är psykologens jobb att komma förbi det. Det funkar kanske inte på en gång och med första bästa, men ge livet en chans!

Har läst i andra trådar att du äter det själv. Kul att det fungerar för dig!
Har du fått någon biverkan på Voxra? Avtar effekten eller blir du hjälpt på samma sätt som i början?