Spekulativ realism

Jag har allt oftare hört talats om sk. spekulativ realism, en filosofisk rörelse som tycks vara på uppgång och som kan komma att lägga grund för 2010-talets filosofiska tänkande.

SR är består av flera olika strömningar men gemensamt är ett avståndstagande från sk. "korrelationism", dvs. den kantianska idén om att vi inte kan få kunskap om "tinget i sig" utan blott om tinget såsom det framträder för oss.

SR är anti-antropocentrisk, människan och mänskliga fenomen ges inget företräde i ontologin. Den innebär alltså en vändning bort från subjektivistiskt tänkande som varit starkt under 1900-talet.

Är SR någonting ni är bekanta med? Vad tänker ni om SR och vad bör man läsa om man är intresserad av att förstå strömningen? Jag har hört att Quentin Meillassoux "After finitude" ska vara suverän, någon som läst den?

Varför publicerar de sig inte i etablerade journaler?

Sedan kan jag inte hitta något substantiellt om argument och vad det faktiskt innebär. Som det verkar är det någon diffus rörelse som tas upp av många bloggare, och sprids på det sättet, snarare än genom etablerade akademiska kanaler.

Jag googlade just SR, och fick intrycket, att de studerande var tvungna att söka varandra genom bloggar, eftersom universiteten inte ville exponera deras teorier. Det kan ju tolkas på olika sätt.

Jag har precis börjat intressera mig för denna rörelse!

Vad jag förstår så utgår den från kontinentalt tänkande, och avser bryta med Kant.
Detta ska tydligen yttra sig i motståndet mot vad de kallar "korrelationism" som Meillassoux i den, för rörelsen, viktiga boken After Finitude definierar som “the idea according to which we only ever have access to the correlation between thinking and being, and never to either term considered apart from the other.”

De tongivande namnen ska vara Graham Harman, Ray Brassier & Quentin Meillassoux.

http://zero-books.net/blogs/zero/wha...ative-realism/

Tills vidare har jag endast hittad skit, när jag sökt text från denna rörelsen. T.ex. Karakteriserer Bhaskar Searles argument för slutsatsen, att 'evaluative statements can follow from purely deskriptive ones' således:

D->E

Vilket ska læsas som påståendet som skal bevisas. Dvs. Bhaskars tolkning av argumentet for P är... P. I virkeligheten kan SRs pappa, Bhaskar, inte tänka.