Vad har filosofin/filosoferna tillfört världen?

Hej, jag la märkte först efteråt att min topic kanske låter onödigt kritiskt, men jag kommer inte på någon bättre så den får stå kvar!

Min simpla frågeställningar är faktiskt följande: Vad har filosofin/filosoferna tillfört världen? Förutom massa svåra ord?

OBS! Notera att jag frågar er detta, ta inte detta som att jag klampar in här på ert territorium och påstår er och era föregångare vara värdelösa, för det är absolut inte så jag menar. Jag finner själv filosofin vara intressant. Dock har jag inte riktigt greppat exakt vad vi fått ut av filosofin sen den "uppkom".

Vi har ju till exempel lärt oss hur människokroppen är uppbyggd men det finns endast teorier angående "medvetandet". Hoppas ni förstår vad jag menar .

Så om någon kunde nämna några saker vore jag tacksam, sen kan den här tråden slängas!

Bl a har filosofin gett världen raffinerade avskiljare gällandes distinktioner såsom sant/ falskt, gott/ont och skönt/oskönt som är offentliga, intersubjektiva och fungerande.

På detta fundament - filosofin som uppstod i Grekland - vilar hela det västerländska samhället och all dess vetskap. Därför att innan dess hade man avskiljare som inte var offentliga, intersubjektiva och fungerande, utan man hade en auktoritär, hemlig och icke-fungerande sådan genom prästerskap, profeter och heliga skrifter.

Sedan kan du lägga på en himla massa mer som filosofin har bidragit med men då skulle jag få producera hyllmeter med text.

Sedan kan det finnas filosofiska insikter som är ytterst meningsfulla, innehållsrika och betydelsefulla utan att de lägger fram något som är i alla avseenden sant. Detsamma gäller för alla andra vetenskaper. Den newtonska mekaniken kan inte sägas vara sann, men den ä meningsfull, innehållsrik och betydelsefull därför att den ger någon slags förståelse som är fruktbar och användbar. Att filosofer käbblar om allt möjligt och inte kan komma överens innebär inte att de inte producerar något som är ytterst meningsfullt. Och jag tror att det är detta missförstånd som ofta finns bland de som inte studerat ämnet filosofi.

Dessvärre har de flesta människor ingen aning om vad filosofin är utan tror att den är värdelös, när det absolut är precis tvärtom. Detta är fullt förståeligt utifrån att man inte känner till vad det egentligen är.

En bra ingång till att förstå detta ovan är att läsa en bok om filosofins historia. Jag vet att Anthony Kenny har skrivit en mycket bra sådan, som också finns översatt till det svenska språket.

Okej tack för svar, ska försöka hitta boken du nämnde

http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9172350709

Men testa läs den här först http://www.adlibris.com/se/product.a...9188248100&r=1

De finns säkert på en del bibliotek också.

Tack, jag la nyss märke till när jag kollade min studieplan att jag tydligen kommer läsa "Filosofi A" (gymnasiet) nu när skolan börjar igen på måndag, är "gymanasie-filosofi" något att ha eller är det bara skräp? Eller det kanske inte går att svara på, lär ju variera från skola till skola, lärare till lärare .

Men om du (eller någon annan) läst den kursen, vad tyckte du? Kanske lite väl OT nu hehe

Jag vet inte hur det ser ut på gymnasiet, mina erfarenheter är från universitetet. Antagligen är det ganska mycket "skrapa på ytan", som det ju är för det mesta på gymnasiet. Men det kan ju inte vara dåligt, och säkert lär man sig någonting.

Böckerna ovan används på universiteten, så, de kan vara tuffa att ta sig igenom - de flesta är överens om att filosofi är svårt och kräver stort engagemang för att verkligen förstå sig på (jag antar att detta är sant).

Det varierar säkert. Min erfarenhet är dock att filosofi på gymnasiet är en idehistorisk genomgång. Börjar med de joniska naturfilosoferna och pytagoreerna går vidare till sofisterna, sokrates, platon och aristoteles och sedan till epikureerna etc. Ganska mycket att bara plugga in vad folk tänkte i historien. Skulle nog vara mer givande om man fick argumentera själv för olika sanningsteorier och moralfilosofiska ståndpunkter. (ganska lustigt är också att man på psykologin i gymnasiet fortfarande läser om Freud och Jung, känns som att man lika gärna kunde läsa om frenologi när man ändå håller på)

Läste filosofi A på gymnasiet. Vi gick inte igenom så mycket historia utan diskuterade mest. Som vad är en människa, essensen kommer före existensen och lite etik och moral. Det var faktiskt riktigt roligt och ökade mitt redan då stora intresse för praktiskt filosofi.

På den tiden var jag väldigt mållös och visste inte vad jag riktigt ville med livet. Något jag skyller på mina föräldrar. De köpte mat och kläder, det var så mycket de brydde sig. Nån gång i månaden fick man om man hade tur "hur går skolan" men det var allt.

De var då jag började läsa runt lite om filosofi för att få den vägledning i livet som föräldrarna inte gav mig. Det måste vara ett utan det bästa jag nånsin gjort. För att svara på trådfrågan...

Mer-a av begrepps-förståelse, och
att intellektuellt tänkande inte är att förringa.