Citat:
Ursprungligen postat av Hamilkar
Nåja. Det må vara att en del brottmålsadvokater som vuxit ihop lite för mycket med sina klienter kör det stuket, men man ska ha klart för sig att det är inte förenligt med officiellt knäsatt god advokatsed. Om en misstänkt erkänner för advokaten, ska advokaten enligt denna försöka övertala sin huvudman att erkänna för förshörsledaren också. Om inte detta går, ska advokaten frånträda sitt uppdrag, och låta den misstänkte få en ny advokat. En advokat ska företräda sin klient fullt ut och återge dennes inställning, men h*n får inte medvetet ljuga. Det går så bra så att föra fram hur osannolika påståenden som helst från den misstänkte, men advokaten ska inte påstå saker som h*n vet är osanning.
Det kan alltså slå fel om man som misstänkt erkänner för sin försvarare. Det funkar bara om försvararen har rymligare yrkesetik än vad Advokatsamfundets regler tillåter. Och en advokat som kör det stuket löper vissa risker, om huvudmannen sedan tyknar till på honom (kanske för att han blev fälld av domstolen
) och anmäler advokaten till Advokatsamfundet för oetiskt beteende.
Det kan alltså slå fel om man som misstänkt erkänner för sin försvarare. Det funkar bara om försvararen har rymligare yrkesetik än vad Advokatsamfundets regler tillåter. Och en advokat som kör det stuket löper vissa risker, om huvudmannen sedan tyknar till på honom (kanske för att han blev fälld av domstolen
) och anmäler advokaten till Advokatsamfundet för oetiskt beteende.Hur bör en advokat motsv agera då han frånträtt en klient, men sitter inne på viktiga uppgifter för utredningen? I det här fallet, t.ex. var kroppsdelarna tagit vägen. Och vilken sorts bevisvärde har sådana uppgifter isådantfall?
