Är religion ett virus?

Någon nämnde ovan att Dawkins också lanserat idén om att människan är genetiskt predisponerad att skapa religiösa föreställningar om sådant som inte går att förklara. Det tycker jag låter som en rimligare förlaring. Människans framgångsrecept på jorden är ju förnuftet. Men det uppstår alltid restposter som inte går att tolka logiskt. För att ena gruppen kan det då vara bra att man skapar en gemensam förklaring, så kan man sedan återgå till förnuftet och vardagssysslorna.

Jo - det kan ju vara en poäng.

Att förmågan att snabbt bilda sig en uppfattning om något, klassificera det och sortera in det i ett fack, dvs skapa sig en fördom - gör att man är byggd för att acceptera färdiga paket av "visdom".

Detta skulle då utnyttjas religionen för att låta oss få en färdig lösning på grubblerier om det vi inte vet och fokusera på överlevnad istället.

Sedan kan man ibland fråga sig hur förnuftiga vi är. Jag skulle tro att mängder av beslut som vi fattar - gör vi på rent irrationella grunder. Efteråt är vi mästare på att rationalisera besluten så de verkar förnuftiga.

Det är klart att om man säger att religion är ett virus så måste man också acceptera att politiska ideologier och alla möjliga andra tankesystem och värderingar är virus även de.

Jordklotet är den högst stående varelsen, om man ser det på det viset så är människan ett virus.

Definition på religion:
Ett idekomplex som består av absoluta Sanningar som infekterar personers tankar och tvingar de att reproducera dessa idekomplex och sprida dessa till andra personer. (Kallas även för mission)

Några symptom

- Man börjar tro på ologiska uttalanden enbart för att de står skrivna i någon helig bok.
Att boken ifråga är en översättning av en översättning från originalmanuskripten - och att kaptilen är godtyckligt valda exemplar ur en stor samling likvärdiga - avfärdas som irrelevant.

Vad skulle tyda på att religionen skulle vara ett virus med denna mening? Dessutom är den felaktig. Den senaste bibelöversättningen är direkt översatt från originaltexterna. Att det förändras från översättning till översättning beror oftast på att man mer eller mindre lyckas med stilkaraktär. Detta är okunskap.

- Man känner ett behov av att någon högre makt styr ens liv.

Detta är mycket generaliserande och okunnigt. Det finns otroligt många strömningar och variationer av en religion. De flesta Kristna tror att de själv styr sina liv. Att man själv är ansvarig och själv skall styra sitt liv till att vara en så god människa man kan är en mycket luthersk uppfattning.

- Man tillåter andra personer att tala om för en hur man skall leva sitt liv, enbart för att de är mer skolade i att läsa ovan nämnda bok.

? Även detta är otroligt okunnigt, generaliserande och fördomsfullt. Vem fan menar du? Vem är den där skolade personen som talar om hur trolende skall leva sina liv? En präst? En skolrektor? Pappa? Jag känner inte igen mig i detta uttalande alls.

Jag hoppas verkligen att du inser att dessa påståenden är generaliserande och väldigt illa förankrade i verkligheten?

Ovanstående kan ju i så fall appliceras på alla människor. Religiösa som ateister. Men det är knappast intressant då det egentligen saknar relevans i verkligheten. Precis som när Mona Sahlin sa att det var häftig att betala skatt. Det är ju bara ord.

Tack för ett lite mer nyanserat svar.
Hade underlättat om du citerade mina texter.


Den senaste bilbelöversättningen i Sverige - ja. Men de flesta kristna har väl knappast blivit kristna efter att ha läst just den översättningen? Innan dess - och i andra länder - så inrättar människor sitt liv efter en ibland felaktig översättning - hur logiskt är det? Är Guds ord inte mer värda i de troendes ögon?


Givetvis är det generaliserande. Men - varför känner man att det måste finnas en Gud? Är det något som du till exempel har resonerat dig fram till, eller är det en känsla?


Vem invigde dig i Religionen? Kom du på helt på egen hand att din religion är den rätta? Jag misstänker att du läste en del böcker, resonerade med en del människor som du trodde på - m a o lyssnade på en eller flera auktoriteter.
Har jag fel - så skulle jag vara intresserad av att veta exakt hur man blir religiös.


Ord är vad vi använder här på forumet. Det är allt vi har.
Eftersom jag inte är religiös själv - så är det givetvis bara gissningar från en utomstående. Det hade för mig varit väldigt värdefullt om de som är religiösa berättar hur de blev religiösa.

Skillnaden mellan religion och andra ord - är att religion har vissa karaktäristiska drag som andra åsikter saknar. Bl a att de religiösa tror sig ha hittad någon Sanning. Har jag fel där - så skulle jag vara mycket intresserad av att veta vad som gör religion i de religiösas ögon.

Jag förstår av ditt ordval att du känner dig provocerad och tror att jag är ute i någon ond avsikt. Så är faktiskt inte fallet. Jag är genuint intresserad av varför en del har blivit religiösa. I den teorin som jag inledde tråden med - såg jag en i mina ögon ganska trovärdig förklaring. Självklart kan den vara fel - men det kan ju vara intressant att diskutera om den stämmer - och i så fall vad det innebär om den stämmer.

Men så är inte fallet , att vi har bara Ord ... jag tex har själv "sett" o "hört" saker som inte är av "materialistisk" form , o då syftar jag på människokroppar , utan snarare av "andlig" form/karaktär ... men även det antar jag att du/vetenskapen/psykiatrin kan förklara ...

O ja! Även om man inte kan ge en specifik förklaring på varje enskild händelse -helt enkelt därför att sådana händelser aldrig dokumenteras på ett sätt som gör att de i efterhand kan analyseras vetenskapligt- så ger den vetenskapliga världsbilden gott om icke-andliga föklaringar till varför människor anser sig ha sett/hört/upplevt religiösa eller övernaturliga saker. Förklaringarna återfinns inom sådana fält som psykologi, sociologi och neurovetenskap. Vetenskapen är lika lite undrande inför detta som inför att människor som är psykotiska hör röster och är fullt övertygade om att dessa är verkliga (inga jämförelser i övrigt).

Enligt min uppfattning är religion ingen sinnesjukdom eller förvirring, utan bara människans naturliga och sunda sätt att vara: vi är så funtade att det är naturligt för oss att tro när vi inte vet. Sedan är vi utrustade med ett förnuft som i mycket olika grad kan leda oss bort från tron.

finns ju ganska mkt som man kan likna vid virus. någon nämnde politiska ideologier, fotbollslagsintresse eller vafan som helst. om alla religioner är felaktiga och är skapade av människor, då kanske de kan jämnställas med ett virus då, men eftersom jag tror att min religion kanske stämmer, så tror jag inte att den är påhittad av människor (mestadels). det låter givetvis provocerande när du skriver som du gör, men jag kan förstå att du som inte tror att någon religion kan vara riktig måste skapa dig en förklaring till varför andra tror på dem.

varför tror jag som jag gör? hmm... vet inte helt varför, men för mig låter det rätt. dessutom är det en ganska bra deal tycker jag; jag får evigt liv på slutet om jag ber om förlåtelse, varför skulle jag INTE nappa?

Jag tackar för svaren.

En sak som kanske bör förtydligas - och som troligen provocerar en del.

Virus behöver nödvändigtvis inte vara något negativt.
Det finns spekulationer om att virus är något som är nödvändigt och som har befrämjat evolutionen genom att transportera arvsmassa och "finjustera" biologiska funktioner. Alltså ibland även något som vi har haft nytta av.

Likt Scratchy tror jag också att det behovet som vi har att tro på något är något som är inbyggt i oss. Oavsett om vi är religiösa eller inte - så har vi alla någon sorts grundvärdering och syn på livet som baseras på detta. Det är ju så vanliga virus arbetar - de utnyttjar en nisch i vår biologi för att komma in och sprida sin arvsmassa.

Att religiösa upplevelser existerar betvivlar jag inte alls. Problemet med dessa subjektiva händelser är att de är svåra att bevisa, inte ens beskriva för någon som inte upplever de. Gissningsvis är de inte ens lika för de olika personerna.

Ett intressant experiment gjordes när man placerade ett kraftigt magnetfält när en persons huvud när denna låg i ett mörkt rum. Då upplevde personen att han inte var ensam - att det fanns en annan varelse i närheten.

Det KAN ju vara så - om den här "virus"-teorin stämmer - att en person som är smittad av religion - påverkas så att hans hjärna producerar dessa religiösa upplevelser.

Jag understryker att jag har inget emot religiösa personer som sådana, tvärtom har jag haft intressanta dialoger med präster t ex.

Däremot är jag mycket skeptisk - för att inte säga fientlig - mot religioner och ideologier som förhindrar människors fria tänkande.

O det ska du vara , eftersom t.o.m min "Herre" som jag har i min tro har skapat mig/oss till sin avbild OCH med den "frihet" där vi får göra precis vad vi vill , men självklart med konsekvenser till våra handligar .

Så om inte ens min Herre/Skapare/Gud "tvingar" mig , VARFÖR ska människor göra det ... så var det med det .. Amen ..

Religiositet och religion är en mental störning som beror på att den stackars religiösa individen har en överkänslighet mot magnetfält.
Vissa hjärnor är predestinerade till att ha religösa upplevelser.
Om då dessa har en karismatisk utstrålning så kan den sprida sin fantastiska dynga till såna som inte vet bättre.

Det har jag sett på TV och tycker att den idén verkar trolig.
Betydligt troligare än att det rätta är att vara religiös.