Har den "akademiska filosofin" någon framkant så som i forskarvärlden?

Publicerar filosofer artiklar så som vetenskapsmän gör,
eller var ligger "arenan" annars?

Hur värdesätts/värderas annars sådana "artiklar"? Bidrar dem med något?
Det man hör är ju, Miller säger så, fast Popper säger si, och gemensamt tillför de följande till vetenskapsteorin.

Ja de gör dom
Filosofin löser inga problem, ger inga svar av. Filosofin vilar inte på empiri som naturvetenskapen. Det är filosofins roll att visa på världen från olika synvinklar.
Vad filosofin bidrar med är inte lätt att svara på med någon enkel uppräkning, men den har alltid varit en av hörnstenarna i det mänskliga tänkandet.

Vad tror du man sysslar med på universitetens filosofiska institutioner?

T.ex.:

Filosofiska institutionen vid Lunds universitet

Filosofiska institutionen vid Uppsala universitet

Den akademiska filosofin följer ju utvecklingen. På universiteten bedrivs mycket av arbetet på tvär av disciplinerna. Moralfilosofi och politisk filosofi är mycket heta ämnen. Eftersom filosofi nästan alltid är lite metaperspektivistiskt, kan det ju tillämpas på alla de olika ämnen. Mycket av filosofin är metodediskussion. Man undersöker frågorna med största noggrannhet, och undersöker till exempel filosofiska konsekvenser av nyare forskning och mycket annat. Det finns inte så mycket plats åt den gamla typen av filosofi (i stil med Schopenhauer och sånt). Det är mer undersökningar av t.ex. "företagens ansvar överför sina kunder", "Religionsbegreppet i den offentliga debatten" och sånt. Filosofisk forskning är som en orientering i det utforskade ämnet, och lägger grunden för vidare forskning genom att visa på vilka frågor som kan ställas och liknande. Något som kräver petitessearbete, som andra discipliner inte har tid eller "ork" med.

Och sedan finns det ju de klassiska ämnen så som kunskapsteori, vetenskapsteori (vet att denna är ganska renodlat nu, men ser den likväl som en del av filosofin) och etik - ämnen som, IMO, inte kan ersättas av andra ämnen. Det är ju inte så att filosofin undersöker frågor som är helt främmande för de övriga vetenskaper. Men fältet är ju mycket broget, tack vara filosofens villkor. Så det finns mycket alsidig forskning inom den akademiska filosofi - man kan ju undersöka stort sett vad som helst filosofiskt.

Försöker du antyda att Schopenhauers filosofi var renlärigt akademisk och accepterad i den hegelianska tyskland under 1800-talet?

Nej, men vi kan ju också bara använda Hegel i stället. Ett bra exempel på en sort filosofi som inte har plats inom akademiska kretser - medmindre man gör en avhandling om Hegel, t.ex. Men ja, renlärig akademisk, dock inte populär.

Vad jag opponerar mig mot är föreställningen om "en gammal typ av filosofi", hur man nu skall första det.

Jag kan aldrig riktigt försonas med tvanget att skriva filosofi enligt ett formulär: därför undviker jag ocksa universitetet nu förtiden. Jag menar, du kan ha ett intressant ämne...men om Stina..( din övervakare, eller handledare heter det visst ) hävdar att du inte följer det formella formuläret som används tappar jag lusten.

Det är som om formulärtvanget stod i strid med den absoluta sanningsenlighet som krävs för att skriva nagot av kvalitet.

Men det lär finnas folk som klarar av det.

Jag håller med, men utgick mer från TS frågeställning, och inom just den akademiska filosofin finns det ju vissa trender. Jag påstår inte att filosofi ska komma i ett särskilt paket - bra filosofi kan ha många ansikten. Nu är det ju så att universiteten generellt har förändrats mycket de senaste 60 åren, så ser absolut inget fel i att skilja mellan det "nya" och det "gamla". Men jag har inte gort någon "värdering", om man kan säga så. Så vi är nog mer eniga än du tror.

Mvh