Herrgårdsliv

De flesta herrgårdar är anspråklösa men det finns vissa standard mått. 30x50 fot i bottenplan alltså 15x9 meter....med varierande överdel. Från ingen överdel till 2 planshus. Salen (det heter sal på svenska) skall vara 30x30 fot och ha 4,5 metr i takhöjd.
Förlagan är den 6-delade karolinska herrgården som var rådande under hela 1700-talet.
vanligast var ett enkelt valmat tak i 1 1/2 plan.

Men då pratar vi om riktiga herrgårdar. Där det bott adelsmän. Göran Perssons bygge är ingen herrgård. Däremot kan prästgårdarna i många fall räknas dit.

Det låter kanske inte så märkvärdigt för er....140 kvm är väl en standardvilla idag. Men då bodde bönderna i enkelstugor och parhus.

Jag vill inte outa mig, sa jag avstar garna fran att posta bilder men jag kan svara pa Speedy83:s fragor.

Storlek: jag skrev 26 rum och kok tidigare i traden och efter en noggrannare genomrakning visar det sig att det stamde. Mer exakt 26 rum, fem badrum, fem toaletter, sex hallar och tva kok, exklusive kallar- och vindsutrymmen. Jag har aldrig raknat pa ytan men troligen kring 1000 kvadratmeter.

Hur hamnat dar: nu bor jag inte dar pa heltid langre da jag ar utflugen for lange sedan. Garden har funnits i min styvfars familj i over 300 ar men det har aven forekommit utkop av arvingar bade historiskt och narmare i tiden, sa bra inkomster fran vad marken ger har onekligen varit viktigt ocksa.

Huset ar eluppvarmt (hal i huvudet, I know), framforallt for att vi har tillgang till valdigt billig el som vi av olika skal inte kan salja vidare. Jag tror dock fortfarande att det skulle lona sig att installera bergvarme.


Ja, manga gardar har ytterligare verksamheter eller stora formogenheter som en forutsattning for att kunna drivas. ”It's Not the Purchase Price, It's the Upkeep”, som det heter. Betraffande fenomenet med gardar (helst i Sormland) som kops upp av entreprenorer, gamla VD:ar eller spekulanter ar jag nagot kluven men pa det hela taget optimistisk. Herrgardarna anlades i en tid da avkastningen pa jordbruks-, skogsbruks- och industrikapitalet var mycket hog relativt lonekostnaderna (som i allmanhet bestod av spannmal, ett krus brannvin och en nalpeng till frun), vilket gjorde dem till ekonomiskt viktiga tillgangar. Idag ar laget det omvanda: avkastningen pa kapitalet ar lag, arbetskraften forbannat dyr och det gar bara att automatisera och effektivisera sa mycket av underhallet. Da ser jag hellre att herrgardar kops upp av personer som har bade ekonomisk kapacitet och ett genuint intresse an att de omvandlas till kursgardar, span eller motsvarande. Forr eller senare (tredje generationen eller sa) sa ar pengarna inte sa nya och barnbarnen kan inte minnas tiden fore farfar forvarvade egendomen. Nar det kommer till ekonomisk och social mobilitet ar engelsmannen proffs och det finns en del att lara av deras erfarenheter pa omradet.