Citat:
Ursprungligen postat av
General Nogi
NSR skulle, åtminstone i Riksordförande Engdahls dagar, ha vägrat att kalla sig själva varken vänster eller höger. Nysvenskarna var ju heller aldrig någon renlärigt fascistiskt organisation utan utgick först och främst från det korporativistiska samhällssystemet. I vissa avseenden stod de inte långt från socialdemokraterna (såsom detta parti gestaltade sig cirka 1930-1960), något som framgår i bl.a. Engdahls läsvärda självbiografi (Fribytare i folkhemmet, Cavefors 1979). Att tala om den "fascistiska högern" är alltså här tämligen missvisande.
I likhet med italiensk fascism hade NSV en del socialpolitiska målsättningar som den konservativa högern stod främmande för. Vid ett par tillfällen diskuterades samgående mellan NSR och det mycket konservativa Sveriges Nationella Förbund. Någon politisk framgång i den vägen nåddes aldrig.
Det italienska nyfascistiska partiet MSI försöker utjämna motsättningen mellan höger- och vänsterkrafter inom rörelsen genom att framställa sig som "det tredje alternativet", dvs en ståndpunkt mellan vänsterradikalism och konservatism. Per Engdahl gästade ibland MSI och framträdde vid några tillfällen som mötestalare, vilket han var mycket stolt över.
Under WWII var NSR starkt tyskvänligt och även ytterst antisemitiskt. Efter kriget hyllade rörelsen Sydafrikas apartheidpolitik men försökte tona ned antisemitismen.