Kyrkoförhör i Sverige tidigt 1900-tal?

Satt barnvakt åt mina 7-åriga ksuiner och de ville se på en Emil-film som de hade.

Var helt okej att titta på (Skrattade högt åt att det var helt omvända roller mot dagens samhälle när det är LINA som försöka ragga på Alfred hela tiden och tjata om förlovning.), det var dock en grej jag reagerade på;

I en scen så skulle familjen ha något som hette kyrkoförhör eller något.
Prästen kom till folks kyrkor där man sedan blev utfrågad om kunskaper om bibeln (Typ vad var Adam o Eva?)

Som jag förstår det är det i alla fall en hyfsat bra skildring på hur folk hade det på tidigt 1900-tal.

Nu till min fråga då; Hur skulle en icke-religiös klara sig i ett sådant samhälle där kristendomen har såpass starkt fäste ?

Lina blev utskrattad när hon sa Tor o Freja istället för Adam o Eva och hon var ju ändå troende fast oerhört okunnig, hon mer eller mindre skämde ut sig och Emils familj för hela byn så hur skulle en ateist/agnostiker tas emot om man när det var kyrkoförhör sa "Nej, jag tror inte på en gud utan jag tror enbart på det vetenskapen säger mig."?

Hur såg kyrkans makt ut för 100 år sen? hade de rätt att hänga icke-troende eller var det att man mer blev byns svarta får och mobbades varje gång man vistades ute?

Det du beskriver kallades för husförhör och var dels en koll på att folk kunde katekesen men mest var det en utbildningskontroll för att se om folk kunde läsa.

Det var antagligen inte enkelt att vara nåt annat än lutheran i Sverige vid den tiden men omöjligt var det nog inte. Skulle nog jämföra det med att vara kristen i ett starkt muslmiskt land idag. Sp länge du håller dig på din kant går det hyffsat. Judar har ju levt i Sverige i hundratals år men då mest i städerna.

Husförhören var ju ett fenomen som användes mest på landsbygden.

Misstänkte att det även hade något med läskunnighet att göra, tack för svaret till det + det andra.

Men ang kristna i muslimska länder, får t ex en kristen kvinna gå utan slöja i ett muslimskt land men att hon följer landets icke-religiösa lagar?

Man förde vid dess tillfällen även husförhörslängder för att hålla koll på vilka som bodde i församlingen, vilka som fått barn, gift sig, katekeskunskap, vacinationer mot smitkoppor, värnplikt bla.

Googla och du skall finna svar på det du söker.

Husförhören förekommer ju än idag, fast då mer "på skoj" och av nostalgiska skäl. Men visst, husförhör ägde nog rum på de flesta orter ännu under 1900-talets första decennier, fast det upphörde att vara obligatoriskt under 1890-talet. Att vara ateist eller agnostiker var nog ovanligt under den här tiden, åtminstone på landsbygden, men Svenska kyrkans djupt rotade makt över själarna var ändå bruten sedan en tid tillbaka tack vare frikyrkorörelsen som svepte fram över landet under 1800-talet, speciellt under och efter seklets mitt. Att dock helt och medvetet ta avstånd från kristendomen borde ändå ha inneburit en slags isolering och skulle med all sannolikhet innebära social utfrysning.

det beror ju helt på vilket land.

Man skiljer ju till att börja med på muslimska och islamitisktiska länder. Muslimska länder är ju alla länder som präglas av islam som idétradtion. Hit räknas alla länder från Bosnien till Indonesien.

Islamistiska länder är ju länder som bygger lagstiftning och offentliga system på sharia. Länder som Iran och Saudiarabien. I dessa länder är det svårt att som kvinna bryta mot några regler som är religösa.

I bosnien, Jordanien och Turkiet är det ju jättevanligt att se kvinnor i vanliga kläder trots att det är en muslimsk befolkning men det är inte islamistiska stater.

Det är dock viktigt att påpeka att brukandet av slöja har ökat markant i nästan alla muslimska länder. Om man ser bilder från Kairo på 70 talet var det ovanligt med kvinnor som bar slöja. Idag är det jättevanligt.

Det hänger samman med en ny typ av identitet som gått från nationalistisk till religös. Att slöjan skulle vara en form av förtryck är inte hela sanningen. Majoriteten av kvinnorna bär slöjan frivilligt och det är till skillnad mot vad många tror ett modernt påfund och ingen gammal tradition.

Saken med Emil i Lönneberga är att Astrid Lindgren tycks ha blandat lite hejvilt. Handlingen ligger någonstans mellan 1890-talet och 1910.

Husförhör hölls från slutet av 1600-talet fram till 1900-talets början. Som redan påpekats handlade det om att kontrollera läskunnigheten och kunskapen i katekesen. Störst betydelse hade det på landsbygden där husförhöret blev till ett slags kalas.

Off topic så är husförhörslängden till väldigt stor nytta för oss som släktforskar.

För att svara på frågan så var de absolut flesta i dåtiden Sverige (omkring år 1900) kristna lutheraner. Det går naturligtvis aldrig att svara på hur många som verkligen var troende i bemärkelsen att de trodde på Gud och att Jesus var Guds son och frälsaren..

Det var först 1951 som Sverige fick en lag som gällde full religionsfrihet.

I Strindbergs Fadren så blir huvudpersonen kallad "ateist" ett flertalet gånger av andra karaktärer. Han är visserligen Officier i armén och folk i de högre kretsarna i samhället har oftast i historien kunnat ägna sig åt saker som inte varit vanligt folk förunnat.

Men jag antar att så länge man officiellt inte gjorde så mycket väsen av sig så kunde man nog komma undan i de högre klasserna.

Jag har i min släktforskning stött på en person som inte hade varit till kyrkan på många år.

Han var i 30-årsåldern och skvatt galen: sinnessjukdomen bröt ut mitt under hans förlovningsmiddag, varpå han stötte kniven i bordet och rusade ut i skogen där han skuttade runt i ett par år (även fästmön blev för övrigt galen). Han bodde större delen av tiden i en koja i skogen och hävdade själv att han var ett djur.

Det hela kulminerade Marie bebådelsedag 1710 då galningen ifråga och hans mor stannade hemma från gudstjänsten, galningen för att han var just galen och modern för att vakta gården. När fadern och brodern kom hem från kyrkan strosade brodern in i köket. Där satt galningen på golvet och åt gröt, omgiven av en bunt kvinnokläder och diverse kroppsvätskor. Kvinnokläderna satt fortfarande på moderns lemlästade kropp, från vilken blod och hjärnsubstans sprutat runt i köket efter att hon fått fyra yxhugg i axeln och skallen. Galningen hade tidigare jagat modern med en yxa och skrikit att han skulle göra stek av henne, och en annan gång hade han jagat efter brodern med en lie, så han blev av förklarliga skäl misstänkt för mordet. Ett par kvarlämnade vantar och en käpp avslöjade dock den verklige gärningsmannen som följande år steglades.


Kontentan av det hela är att undantag kunde göras om personen uppenbarligen inte var vid sina sinnens fulla bruk.

En annan ana undvek också att gå till kyrkan under många års tid. I stället sysselsatte han sig med sin favoritsysselsättning: att överfalla, våldta och hota pigor och änkor i sin omgivning samt att "laga" hästar. Prästen blev mer och mer desperat för varje unge som föddes efter våldtäktsmannens framfart där denne envisades med att förneka sin inblandning och skylla på allt och alla omkring sig. Han försökte t o m muta sin 15-årige son att påta sig faderskapet för ett av barnen och blev mycket upprörd när grabben vägrade. Denne flyttade sedan åtta mil bort vilket hjälpte föga eftersom systern och hennes man dog unga så föräldrarna i alla fall flyttade till honom på ålderns höst.
Idag skulle nog pappan få någon bokstavsdiagnos, för hur normalt är det att möta en ryttare, reagera över att dennes häst ser skröplig ut och i stället för att ropa till ryttaren att stanna kasta sig av sin häst, springa i kapp ryttaren och slita ner honom från hästen och sedan slita fram en kniv och börja karva hästen i halsen? Nu hade han förstås helt rätt eftersom han därigenom tömde en stör varböld på hästens hals, men ändå.

Trevlig tråd!

Nordisk Familjeboks Uggleupplaga, tryckt 1909, har en bra artikel om husförhör. Som synes hade deras betydelse minskat under 1800-talets senare del, i och med att det var folkskolan som hade fått ansvaret för undervisningen, och från och med 1888 var det inte längre straffbart att inte komma till husförhören. (Hoppas inte språket är för komplicerat.)

http://runeberg.org/nfbk/0707.html


En nyare sammfattning finns i Nationalencyklopedin.
http://www.ne.se/lang/husf%C3%B6rh%C3%B6r
http://www.ne.se/husf%C3%B6rh%C3%B6rsl%C3%A4ngd


Jag tror knappast att allmogen på landsbygden hade så värst stora möjligheter att bilda sej en "vetenskaplig" syn på världen. Också sedan folkskolan fått hand om undervisningen utgjorde katekes och biblisk historia grunden för den åskådning som ungarna skulle få.

Jag har ofta undrat i vilket skede Darwins teorier började få genomslag i läroverkens undervisning. (Jag har ännu inte skaffat Göran Häggs nyutkomna Gud i Sverige, men jag såg vid genombläddringen i bokhandeln att där stod en hel del om de problem darwinismen vållade för kyrkan!)


Arbetarrörelsens agitatorer och tidningsmän - August Palm, Axel Danielsson med flera - råkade flera gånger illa ut när de gycklade med Gud, kyrkan och sakramenten. Vilhelm Moberg, som ju själv blev ateist i tonåren, skildrar i flera av sina böcker hur det kunde gå till när man tappade sin barnatro i en miljö som var genompyrd av kristendomen, och de problem och slitningar det kunde leda till.


Ja, vilka tidsmarkörer finns det egentligen i Emil-böckerna? Knappast har Astrid bemödat sej om att förlägga dem till vissa specifika årtal - till skillnad från exempelvis Madicken, där första världskriget pågår i bakgrunden. Men Lina pratar ju om jordbävningen i Amerika, som hon gärna skulle byta ut Emil mot - är det San Francisco 1906 som hon åsyftar? (I en av Björn Bergs illustrationer till avsnittet med Emil och soppskålen syns ett porträtt på Oscar II. Har ni märkt det?)

Men finns det några riktiga historiska fel eller inkonsekvenser i Emil-sviten?


Fantastisk historia! Samtidigt som Stora nordiska kriget rasade och Sveriges stormaktsställning långsamt krackelerade, skedde det rysliga grejer också på hemmafronten ...

Det var nog snarare historien som var intressant.

Och du som postade om galningarna från början, har det gått ur din släkt eller finns den något psykfall kvar?

Jag som alltid trott att det viktigaste syftet med husförhören, förutom den att kontrollera folks läskunnighet och gudfruktighet, var att man hade kontroll på befolkningen så att ingen kunde smita undan skatten. För även om det inte längre var straffbart att komma till husförhören så krävdes ändå inrikes pass för resor eller flytt inom landet, eller utrikes. Dessa noterades ju i kyrkböckerna, men det kanske inte hade med själva husförhören att göra?