Argumentera med low-levels

Det händer ofta här på flashback att man hamnar i argumentation med någon low-level.

- Äpple är inte någon grönsak. Gå ut särskolan.
- Äpple är visst en grönsak! Visa källor! Att du kommer med personangrepp visar att du saknar argument.
- Herregud, äpple är för farao ingen grönsak, det är en frukt.
- Du kan inte argumentera för din sak!
- Tar du den i tvåan?
- Uppenbarligen så är du döm i hövv eftersom att du inte kan argumentera lalalalblablalbla. Det bevisar dina personangrepp.
- Okej, du vann.

De är så övertygade i sin dumhet att det bästa man kan göra är att ge upp så att de tror att de har vunnit.

Min fråga är,
hur sätter man dessa idioter på plats?

Jag fattar inte? Ingen kan väl vara så dum att den tror att äpple är en grönsak?!

"Argumentera inte med idioter... De drar bara ner dig till deras nivå, och slår dig med erfarenhet"

Vad ett äpple är för något är inte helt självklart i alla sammanhang. Det tycker tex. Forrest Gump http://www.youtube.com/watch?v=0f5_hMPi3lg

Det är svårare att läxa upp en mentalt handikappad, definierad som låg IQ (under 90), än för "low-level" att "äga" en superior level (över 120).
Detta beror på att "low-level" inte förstår när den har blivit "ägd", samtidigt som de själva uppfattar det som att de har ägt superior level.


Han tog ett påhittat exempel, som jag förstår det. Varför haka upp sig på själva exemplet när syftet med tråden är att diskutera hur man sätter "dessa idioter" ("low-levels") på plats?

De lever i en annan värld.
De "äger" dig, de tävlar, de använder begrepp som de egentligen inte förstår, och du ger upp för att du har "förlorat". Minsta lilla tes om varför du skriver som du gör, som låter bra i deras öron, blir verklighet.

För att skriva om din dialog till ett verkligt exempel, som dock till skillnad från flashback kanske inte går att fly ifrån lika lätt utan att minst behöva smutsa ner sina kläder eller bli av med plånboken/örat:

- Öh, langa hit plånboken. Nu!! Ro hit den rå!!
- [svar]

Finns ju inte direkt mycket att diskutera för ens egen del, muppen är inställd på något. Lägga benen på ryggen om du inte har syfte till att hävda dig. Däremot så får du skickligheten utav att hävda dig via lek, så därför tycker jag det är gott att prova lite knappar, lära känna sig själv och reflektera när man hamnar i jobbiga situationer.

Det jag tycker är sämst är att man inte får lära sig något nytt. Älskar när folk rättar en och lyckas övertyga en när det kommer till fakta, värderingar och annat.

Äpplen kan ha många färger, men till sakfrågan.

Håller med dig fullständigt. Jag älskar att bli motbevisad i saker jag intalat mig själv, medan ointelligenta vägrar få sin världsbild förändrad.

Jag önskar att allt jag tror om världen är felaktigt och motbevisat när jag blir gammal.

Inom juridiken, var man sysslar med att själsligen och kroppsligen döda folk - det kallas rättvisa - övar man sig i retoriska färdigheter. Det gäller att vinna till vilket pris som helst. Man ljuger och bedrar!

Inom filosofin talar man sanning och strävar efter kunskap.

Om du vill sätta folk pa plats och strävar efter det som folk i allmänhet uppfattar som makt, men som de facto är maktlöshet - läs da retorik! Det är ganska enkelt, finns väl nagra grundregler. Skulle tro att det finns nagot av Cicero...har inte även Aristoteles ett verk som heter retorik?( som jag är obekant med ).

Jag tror, som någon innan redan sagt, at det er bedst at undvika diskussioner med vissa typer. Att inte låta sig övertyga är inte det samma som att föra en dålig samtal. Men man ska (tror jag) göra klart för sig vad som skal till för att övertyga en. Själv har jag blivit ägd några gånger härinne (av bl.a. adequate) som faktiskt lärde mig något nyttigt, men där jag innan haft helt vildt barnsliga föreställningar. Men det ska nog vara sant att jag hållit fast vid något fel mer än en gång. Tyvärr vet jag endast om lite av det.

Tyvärr är det du som är en low-level (!?), som du själv uttrycker det.

Hade du haft något i närheten av bildning hade du vetat att det är mycket lätt att visa källor för uppenbara påståenden. Således är det bara att visa något som styrker det man hävdar (vilket bör vara väldigt enkelt givet att påståendet nyss var uppenbart).

All vetenskap baseras på explicitet avseende källor, alltså varifrån man hämtar sina påståenden.

Hela diskussionen är alltså helt onödig.

Chansen att få lära sig något nytt är väldigt mycket större när man diskuterar med erfarna, kunniga och ibland smarta.


Menar du:
A) Explicita källor? Vad menar du i så fall med detta?
B) Källor angivna på ett explicit sätt?
C) Att innehållet i källan redogörs explicit i sin egen text innan man presenterar sitt eget arbete?
D) Att källan uttrycker sig väldigt explicit?

Men hur som helst. Einstein använde få eller inga källor i många av sina publiceringar; en del som han fått nobelpris för. Det gjorde han inte eftersom att han var originell. Högauktoritära vetenskapsmän kommenterade även detta och geniförklarade (ungefär) honom samtidigt.