Citat:
Ursprungligen postat av flygandeflax
Okej, i tur och ordning:
Jag tycker att kungahuset mer förkroppsligar materialism än gamla fina traditioner. Gamla fina traditioner finns i folkvisor, textilkonst, dikter... och dessas upphiovsmän (och -kvinnor) hittar vi absolut inte blott inom adlen och bland kungligheterna. Sen att kungahusen under århundradens lopp agerat mecenater åt diverse begåvningar är en sak, de hade ju medel att göra det.
Självklart finns det ett viktigt kulturarv där också. Men jag tror Du förväxlar adeln med kungahuset. När monarken stödjer konstnärer av olika slag, så är det i syfte att stärka staten. Adelsmannen är mer av mecenat på rent egoistiska grunder. Kung och adel har ju långeliga också varit i luven på varandra. Minns psalmraden "Konung och folk sig förena" emedan kung och folk ofta haft gemensamma intressen mot aristokratien.
Citat:
Uppfostran: Jag fick lära mig saker av både mamma och pappa. Och det var inte så att pappa stod för vissa "ämnen" utan både min mamma och pappa var konst-, musik- och litteraturintresserade och jag kan inte skönja något slags uppdelning manligt-kvinnligt. Mamma älskade opera och pappa älskade Rubens. Kan inte direkt se att det ena eller det andra skulle vara mer kvinnligt eller manligt. Jag fick mycket "omhändertagande" av både mamma och pappa. De var inte några politiska hippies utan... vanliga akademiker som stod lite utanför proggrörelsen. Jag var ute i naturen både med mamma och pappa och båda lärde mig namn på svampar och att klappa snälla kossor.
Jag tror att vår lille son skulle springa först till mamma om han slår sig hårt, och först till pappa om han behöver hjälp att såga av en bräda, trots att vi båda klarar båda sakerna ungefär lika bra. Men barn är inte så jämställda, utan gör sina val på andra grunder.
Citat:
Ang "konservatismen inte så ekonomisk", jo men tvärtom, jag tycker att det är en av fördelarna att konservatismen uppehåller sig mindre vid materialism, till och med kritiserar starkt vårt samhälles fåfänga strävan att "ha mest prylar när man dör". Det tilltalar mig väldigt mycket, och jag gitter inte joina ngt flummigt vegansällskap som 'skiter totalt i saker' och bor i squattade lägenheter, de har sina statusprylar, fast de är för självgoda för att fatta det.
Jo, men veganmaterialismen är nog billigare rent ekonomiskt. Som tur är för dem.
Citat:
Sen för att återgå till uppfostran, det är väl ad hoc-lösningar ofta, såväl som hos män osm hos kvinnor? Om din unge vill ha hjälp med att ta ner en bunke från översta hyllan - då ger du den till ditt barn. Om hon/han vill att du skall knyta skorna, så är det lämpligare att visa hur man gör. Tror det här med det pedagogiska och framåtsyftande förhållningssättet inte är en könsfråga främst, det är en klassfråga. Anledningen till att jag fick en sådan lärorik barndom var ju att mina föräldrar, pga sin klasstillhörighet, värderade bildning. Och det är tragiskt att det är sån skillnad, jag vet barn idag som inte får vara ute i naturen, aldrig fått en ask kritor utan bara dataspel eller någon kackig plast-k pist från marknaden. Det där skapar mindervärde, säkert långt djupare rotat än att inte ha pengar...
Jag tror man kan finna mönster i hur mammor respektive pappor agerar gentemot sina barn. En del av dessa mönster tror jag beror på att mamma och pappa har olika roller för barnet.
Citat:
Och, ursäkta att jag på ett sådant "kvinnligt" nyckfullt sätt saxar mellan ämnena

:
Det är ingen fara. Vi har förståelse för en viss kvinnlig hysteri.
Citat:
Globaliseringen är helt vanvettig. Det löjliga är att det utmålas som världens, och folkens, stora fredsprojekt. Det handlar bara om att göra svenskar arbetslösa och låta 14-åriga kinesiskor sy jeans för trettio kronor om dagen. vedervärdigt. Men kapitalismen är helt hänsynslös och det borde stå klart för de flesta, men så är nu än en gång inte världsordningen: kommunister är onda och kapitalister är fria och goda.
Att tänka sig ett annat ekonomiskt system än marknadsekonomi, tror jag inte är i samklang med verkligheten. Men som alla andra krafter så krävs det balanserande motkrafter. I politiken krävs det maktdelning och i ekonomin krävs det andra balanserande system. Därför är den nationella ekonomin, och dess möjligheter, viktiga. Materialister, oaktat om de är liberaler eller socialister, inser aldrig detta utan hävdar alltid en princip obekymrade om effekterna. Därför behövs vi konservativa som inser att ekonomi är (ett mycket viktigt) medel, men inte ett mål i sig.