Arbete inom filosofiska problem

Hej!

Jag har ett arbete inom filosofi som ska vara klar på torsdag men jag har inte börjat än för att jag vet inte vad jag ska välja för ämne och argumentera om. Kan ni hjälpa mig?!

Här är den:

Syfte
Du ska visa att du kan föra ett självständigt och kritiskt resonemang kring något filosofiskt problem

Hur gör du?
Du väljer ett ämne eller ett område som intresserar dig. Det kan vara t.ex. en viss filosof, ett etniskt problem, ett språkfilosofiskt problem(reklam, propaganda), feminism, ekosofi, ett rättvist samhälle, kunskap, meningen med livet, ja i stort sett vad som helst.

Du läser dig inom ditt område och formulerar dina egna tankar kring problemet. Det sista är det viktigaste. Vad anser du? hur motiverar du dina åsikter?


Det var allt, hoppas ni kan hjälpa mig med den, tack

Prova Solipsism. Om inget annat fantasieggande.

Tjena! Hittade ett arbete från gymnasiet. En hemtenta som tar upp väldigt mycket men går inte speciellt mycket på djupet i någon fråga.

1. Är moralen universell? Bör moraliska principer gälla alla jordens invånare eller ska vi ansluta oss till den moraliska relativismen och gå med på att människor har olika moral beroende på kultur, religion, etnicitet, kön, klass etc Ett exempel: Ska man acceptera att vissa kulturer könsstympar sina kvinnor utifrån kulturella traditioner, eller kan man förkasta denna företeelse moraliskt utifrån universella principer? Ta ställning och motivera. Kan man argumentera för en universell moral även om man inte är moralisk realist?

Jag är övertygad om att det finns moraliska principer som är rätt för alla och därför bör gälla alla jordens invånare. Men jag tycker inte att man kan klandra all sen för att de handlar moraliskt fel. Jag hävdar då att det är fel att brutalt och smärtsamt könsstympa kvinnor utifrån kulturella traditioner och anser att man kan förkasta denna företeelse moraliskt utifrån universella principer. Men att det förekommer bör inte klandras i allt för stor bemärkelse. Jag anser att man måste ta hänsyn till kulturer, plats på jorden, samhälls utveckling, tillgång till information osv. Allt det som vi i många fall tar förgivet. Sedan tycker jag att det i många fall kan vara svårt tom. omöjligt att avgöra vad som mär det moraliskt rätta. Men övertygad som jag är om att det finns en universell moral som bör gälla alla vill jag också hänvisa till historien och hur vi med tiden lär oss vad som är det rätta. För hade vi slavar. Detta är nu något som vi alla fått förståelse om och det är nu universellt förbjudet med slavhandel, slaveri och allt annat som har med slavar att göra. Just könsstympningsfallet blir då lite svårt att motivera. Eftersom det inte är universellt förbjudet, ännu förhoppningsvis. Men eftersom människorna på dessa platser inte har samma tillgång till information mm (som jag nämnde att man bör ta hänsyn till) så vill jag påstå att de handlar moraliskt fel men inte med mening. Dessa människor vet inte bättre och har då en fel bild av vad som är moraliskt rätt.

2. Filippa pluggar konstteori på universitetet och i morgon är det prov på surrealismen. Hon tycker att det är jätteroligt med konst och är jätteintresserad av surrealismen men hatar att plugga och tycker inte alls att det ska bli kul att sitta hela kvällen och läsa. Hon får olustkänslor av bara tanken. Då ringer hennes nya span Stefan, som hon är störtförälskad i och vill gå ut och äta middag, kanske passa på att gå på bio samt avsluta med några glas vin på en romantisk vinbar där de spelar Johannas favorit-indie-hits. Filippa är hedonist. Hur gör hon?

Som hedonist är det välbefinnande den ända företeelsen som har ett intrinsikalt värde. Så det Filippa vill uppnå är välbefinnande. Detta får hon inte på kort sikt genom att plugga. Men på långsikt får hon det. Det som skulle få Filippa att känna ett välbefinnande på kort och kanske långsikt är att gå på dejten med Stefan. Kort då hon är förälskad och hela dejtupplägget är super. Långt då detta kan leda till ett förhållande med Stefan. Men om hon inte pluggar kanske hon kuggar kursen i konstteori och på så sätt mister sitt långsiktiga välbefinnande inom konst. Fast som hedonist, i motsats till pluralism, spelar det inte för henne någon roll hur hon uppnår välbefinnandet. Så om en relation med Stefan leder till ett lika stort alt. större välbefinnande så fungera det lika bra/bättre. Då välbefinnandet är så centralt i hedonismen så går hon på dejten och finner ett välbefinnande. Om det nu, i värsta fall, leder till att hon inte klarar kursen så kan hon ändå uppnå välbefinnande på annat sätt.


3. Thord och hans fru Jeanette är gifta sedan länge och nu krisar det rejält i äktenskapet. De har inte haft sex på ett och ett halvt år. Jeanette tycker att det är viktigt med sex och är enormt frustrerad. Så frustrerad att hon funderar på att gå till en prostituerad för att få sina önskemål tillfredsställda. Hon rådfrågar sina vänner som är preferensutilitarister och kantianska regeletiker. Hur ska Jeanette handla enligt:

Den handling Jeanette funderar på att göra går att dela upp i två delar. Hon funderar dels på att vara otrogen. Dels på att utföra en olaglig handling.

a)Preferensutilitaristvännerna? (Kom ihåg att det finns olika personer och olika preferenser att ta hänsyn till)

Om vi börjar med Jeanettes egna preferenser först. Hennes preferens till att ha sex är som jag förstår är mycket stor. Men hennes framtida preferenser, att fortfarande ha en familj och man. Hur stora är dem? Större får vi hoppas. Om det nu är så att hon vill gå (inte bara funderar) till en prostituerad så är den preferensen irrationell då hon har så mycket att förlora och lite att vinna. Hon kan förlora sin man och familj samt få fängelsestraff. Därför bör inte de tillgodoses på samma sett som andra preferenser. Tex de outtalade preferenserna som Thord har, att inte ha en otrogen fru. Sen om de har barn (de uppkommer ej) så har även dem liknande outtalade preferenser. Att tillägga så har dem även framtida om att deras föräldrar inte ska bli ovänner vilket detta kan resultera i. Något som man också kan spekulera kring är om Thords hypotetiska preferenser, då det kan tolkas som att han vill ha en skilsmässa då han inte vill ha sex. En persons preferenser som man kanske glömmer är ju den prostituerade, han har ju preferenser att tjäna pengar och försörja sig. Men trots att Jeanette har otroligt stora preferenser kring sex så väger dem inte över. För det finns så otroligt många outtalade preferenser som inte vill att det sker. Hennes föräldrar, den prostituerades föräldrar samt alla dem som är emot prostitution. Så Det Jeanette får göra enlig sina preferensutilitaristvänner är att ansöka om skilsmässa och ragga upp någon på krogen. Och EJ vara otrogen mot sin man.

b)De kantianska regeletikerna (Kom ihåg att de inspireras av Kants moralteori)
För dem är frågan solklar. Hon kan inte vara otrogen mot sin man. För att om man gör de till allmänlag att det är OK med otrohet skulle tanken kring äktenskap och förhållanden vara till ingen nytta samt att tilliten till folk skulle vara som bortblåst. Men deras starkaste motivering är att hon inte kan bryta mot lagen och köpa sexuella tjänster av en prostituerad. Efter som förnuftet säger en att det är fel att bryta mot lagen. Samma tanke kring allmänlag gäller här i högsta grad. Om alla bryter mot lagen så blir det tillslut anarki och ett hopplöst samhälle. Så deras svar blir det samma. Var ej otrogen, dock så motiverar de sina ställningstagande utifrån lite olika prioriteringar.

4. Kritisera pliktetiken.

Pliktetiken som förespråkas av Manuel Kant grundas på förnuftet. Det innebär i praktiken att det som är moraliskt rätt och fel går att avgöra genom förnuftet. För att på ett tydligare sätt förklara, ”Handla så at din handling kan bli allmänlag.” Ex, ”Du bör inte ljuga”, varför inte? Jo, för att om det skulle bli allmänlag att det var OK att ljuga skulle samhället rasa samman. På samma sätt fungera ”Du ska inte döda” samt ”Du bör inte stjäla”. Problemet med pliktetiken är att det inte går att ta hänsyn till situationer som man inta alltid ställs inför. Tänk dej att en man kommer in och ska ha ihjäl din vän. Han frågar vart vännen befinner sig. Vad gör du? Talar du om för mannen vart din vän är eller ljuger du så att du räddar livet på din vän?
Det finns inget utrymme för undantag i Pliktetiken vilket jag anser är oförnuftigt. Kan du ljuga och på så sätt rädda liv måste ju förnuftet säga att man bör göra så och inte tänka på att du inte kan ljuga då en allmänlag om lögn skulle sabba samhället.
Någon som håller sig till Pliktetiken gör det även problematiskt för mycket svårt sjuka som lider och ber om aktivdödshjälp. Men då det alltid är fel att döda då tanken kring allmänlag utnyttjas flitigt så tar man inte hänsyn till den som lider.

5. Du och din gode kamrat Leif går på Moderna Museet en eftermiddag och tittar på konst. Ni fastnar båda för en tavla ni tycker är väldigt vacker. Senare på kvällen skall ni ut och klubba och ni beger er till et ställe som spelar house. Ni älskar båda den musikstilen och tycker att hard house är den bästa av stilar. Nästa morgon börjar du och Leif bråka när du säger att det är skönt att det finns musik som är objektivt bra och konst som är objektivt vacker. Varför börjar ni bråka? Ni höll ju med varandra hela tiden igår. Till saken hör också att Leif Är värdesubjektivist.

Eftersom Leif är värdesubjektivist anser han, i motsatts till värdeobjektivister, att värden inte har någon bestämd typ av ”fakta” som är objektiv. Han anser inte att man kan säga att något är bra. Utan man kan tycka att det är det, dock går det inte att bevisa det eftersom det, i hans ögon, inte finns något som vi alla tycker är t. ex fult. Leif menar då att mitt påstående är helt fel och skulle vilja omformulera det till ”det är skönt att det finns musik som vi båda gillar”.
I hans tycke kan man direkt översätta bra till gillar..

6. Förklara vad skillnaden är mellan internalism och externalism med ett exempel från verkligheten.

Inernalism går ut på att man lever som man lär. De menar att om man har en moralisk åsikt är det nödvändigt att man då sedan lever/disponerar den. Annars försvinner äktheten i än moraliska ställningstagande. Externalism är en motsatsteori. Som menar på att man inte behöver leva som man lär för att kunna ha en äkta moralisk åsikt.
EX. Om jag säger att du inte bör dricka dej så pass full att du får minnesluckor och sedan själv gör så menar internalismen på att jag inte menade det som jag sa då jag själv inte handlade i enlighet med min åsikt. Externalismen säger att jag visst kan menat det jag sa trots att jag handlade emot min åsikt.

Tack så mycket , men väldigt mycket att läsa.
Den första frågan verkade väldigt intressant, får fundera om jag ska välja det dock.
Men tack ännu en gång

har funderat nu lite kring ett ämne: ETT RÄTTVIST SAMHÄLLE

Undrar om det är ett bra ämne, tänker ta upp grejer som tex:
Hur ska ett rättvist samhälle vara?
Är ett rättvist samhälle lika för alla?
osv ............

kan ni komma med förslag kring det ämnet, tack!

Rättvisa är ett besvärligt begrepp för filosofin. Vad som är rättvist beror helt på vilken moralteori du väljer.
Två som dominerat debatten om rättvisa i modern tid är Robert Nozick som i Anarchy State and Utopia (1974) förfäktar en historisk rättviseteori mot detta står John Rawls som i A Theory of Justice (1971) lägger fram en strukturteori. Tror att båda böckerna finns översatta, men de är inte av den lättlästa typen så bättre är att kolla wikipedia.
Dessa båda kan sägas företräda en höger respektive vänsterliberal filosofi. Om du istället väljer marxistisk teori så för de en annan diskussion.
Eller också går du en helt annan väg. Som sagt rättvisa är inget enkelt begrepp.

Good luck!