Tack för det, var ett bra tag sen.
Alltså: i vilken bok ingår nedanstående episod, och vem är auktor?
Citat:
Den gamle organisten tog nu fram ett notpapper och och spelte så med allvarsam min en fuga av den gamle tyske kompositören Johann Sebastian Bach, vilket namn jag sedermera såg skrivet på bladet.
Församlingen satt tyst och synbarligen mycket rörd, efter det han slutat sitt vackra spel.
Då anslog han till slut med ett energiskt uttryck i ögon och ansikte ett väldigt ackord och spelade så kraftigt, som det gamla klavéret tålde, den så uppeldande Björneborgarnes marsch, två gånger om.
Bifall kom honom även nu, om ej så högljutt som efter första numret, till del.
Till sista nummer hade jag utvalt endast en sång, nämligen Pacius' "Vårt land", den store finske skalden Johan Ludvig Runebergs kanske högstämdaste poëtiska skapelse.
Sången gick måhända en smula släpigt, ty de små sångarne hade ju ej så lätt att för att följa det markerade raska tempo, som detta stycke egentligen kräver, men det lät i alla fall behagligt att höra de rena barnstämmorna i detta värdiga slutnummer.
Därmed var det hela slut.
Hade bifallet varit tyst efter mina föregående uppträdanden, blev det nu så mycket mera överväldigande.
Alla reste sig.
Herrskaperna uttryckte på de mest anslående sätt sin belåtenhet, även bönderna, ja, till och med deras barn klappade i händerna, sedan de nu en gång vänjt sig vid denna seden, och de klappade till och med mycket hårt.
