Gissa Bokcitatet

Jag hade lika många manliga övernattare som jag skulle ha i stan. För om man väl hade många, skulle det vara helt omöjligt att själv sätta en gräns. Gränsen var man tvungen att sätta någon helt annanstans, utifrån om det var möjligt eller omöjlig att sova i mitt hus, i min säng. Det var de nästan inte.
Alltså var mitt hus en fristad. En plats där jag var fri! Fri från att behöva ta mig an andra människors behov. Retreat heter det nu för tiden. Jag har alltid nickat förstående åt de gamla grottorna i Judéen när jag har vandrat i öknen.
Jag fick recept, som jag gjorde sylt och i synnerhet gelé efter, även om jag hade timjan i krusbärsgelén, vilket de gamla aldrig hade kunnat tänka sig. Men jag började aldrig baka med margarin eller reda såsen, förutom béchamelsås. Och ingenting kunde få mi att prioritera fönsterputsning eller sådd av luktärter framför min diktning, som alltid gick före allt annat. Jag var och förblev, som Coetzee så vackert har sagt, sekreterare: den som skriver ner de tankar som kommer.