Utlandstjänst - hur är det?

Tror inte att det finns så många här på flashback som gjort utlandstjänst, men däremot finns det säkert många som funderat på det eller kanske till och med känner någon som gjort det. Jag skulle i alla fall ha lite kommentarer på hur det är att vara utomlands i militär tjänst. Är det ett rent helvete eller är det faktiskt växande och stundvis även roligt?

Anledningen är för att jag själv funderar på att göra det och vill veta vad man kan vänta sig.
Självklart kan man aldrig riktigt förbereda sig helt för vad som kommer, men man kan ju i alla fall ha en föraning för hur det ska te sig.

Så därav frågan, hur är det?

Enligt vänner och bekanta som gjort utlandstjänst (Afghanistan) är det oftast ett rent helvete.

Har hört att det för mesta ska vara jävligt tråkigt.

Utlandstjänst går ju inte ut på att åka utomlands och kriga. Man löser lokala problem, eskorterar, patrullerar, social patrol, utbildar, skapar trygghet osv…

OT raderat.

/Mod

Det enda sättet att verkligen få reda på det är att få tummen ur och ansöka till antingen något av utlandsförbanden eller till ett av de förband som just nu rekryterar eftersom de kommer att ta över utlandsstyrkans uppgifter så småningom.

Det beror ganska mycket på vilken tjänst du har eller vart du åker. Generellt för alla är att det är primitivt, man lever nära inpå varandra och du har potential att få riktigt bra kompisar. Dessutom uppstår mycket gnäll och friktion eftersom folk är långt hemifrån: brist på familj, sprit och fest nöter ner folk, helt enkelt. Det gör att man kan engagera sig som fan över skitsaker, som man inte fattar när man väl är hemma igen. Man lever också i en ganska speciell kultur där superier, otrohet, kompisknullande och dylikt snabbt kommer att bli en naturlig del av vardagen på ett sätt som skulle anses lite udda i det vanliga livet. Ryktesspridningen är fullständig, och en informell rangordning uppstår lätt där de som har mer erfarenhet naturligt får en auktoritet. Det dagliga livet förenklas eftersom många småbeslut tas åt dig: du får mat på bestämda klockslag, har samma kläder jämt och tar hand om dina prylar enligt förutbesämda direktiv. Man kan alltså säga att vardagen går på autopilot, vilket är bekvämt.

Beroende på tjänst ser sedan själva jobbet ut på olika sätt. Är man på skytte/eskort är det ganska "militärt", rätt mycket rutintjänst, patruller, fordons- och vapenvård och en del posttjänst (och i Afghanistan även ren strid, vilket är lite nytt för svenska förband). Mer specialiserade tjänster (mek, sjuksyster etc) är som ett civilt jobb (9-5 med mycket inkommande jobb) men under mer primitiva, och inspirerande omständigheter. Har man tur kan man tillhöra en viktig funktion med viss frihet (sjuktransport, underrättelse etc), då finns det iaf i lugna lägen ofta möjlighet att haka på där det passar och lära sig mer.

Det är iaf mina intryck från ett par vändor på Balkan. Fler får gärna fylla i...

Det låter som en ganska bra sammanfattning och som väldigt troligt, vad gjorde du för uppgift? (om du inte ljuger ihop allt)

Har ett par nära vänner som är stationerade nere i Afghanistan, 2 från AJB och en från KJ.
Vad jag har hört är att det är mycket tid som ska slås ihjäl, så man fördriver tiden på basen med diverse sporter. Basket, löpning osv.

En utav mina polare är prickskytt, så han får spendera mycket tid med att sitta och spana från ett upphöjt skyttevärn/vakttorn.

Visst blir det tråkigt, men jag tror nog att det går ändå. :)

Solade en sommar på Cypern, för rätt många år sen. Det small ett par ggr på nätterna. Men det tog man ingen skada av. Min bästa tid var det i alla fall.

en mycket god vän har varit två vändor i Irak. jag skickade honom en svensk ordbok och när han kom hem efter andra turen kunde han väldigt många fraser

han är Amerikan, och hade väldigt väldigt mycket dötid

Sierra blue beskriver det väl, men kompisknullandet får han stå för själv