• 2
  • 3
2010-11-08, 11:09
  #25
Medlem
MisterDeluXes avatar
Om du oroar dig mycket för pengar så finns det många saker du kan göra för att få bidrag.. Jag t.ex, har inget jobb eller någonting.. men har ändå ca 7000 kronor i månaden som kommer på lite olika datum..
Citera
2010-11-08, 11:26
  #26
Medlem
Devilapas avatar
Bara ringa till sos och berätta för dom.
växeln: 075-247 30 00
Vad för fel det är på henne vet jag ej...
troligen deprimerad pga skilsmässan visst, men det är något mer till grund för hennes beteende finns det garanterat.
Lycka till!
Citera
2010-11-08, 11:54
  #27
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av YNCD
Han är från Finland och det är min mamma också. Min pappa har alltid varit min "hjälte", han är typ anledningen till att jag har kunnat ta mig ur det här till en viss del, för fast jag inte berättat så har han nånstans fattat att nåt är jävligt fel. Men jag vågar inte berätta för honom om hur mamma är. Jag har varit nära många gånger och han fattar att jag inte har det bra, men när jag är med pappa är jag typ lycklig, känner mig trygg och då vill jag inte förstöra det genom att snacka om mamma.
Plus att min mamma kommer döda mig om han får veta vad hon gör mot mig, ja vet inte, jag vet inte alls vad som är bra längre

jag märker nu när jag skriver det här hur dumt låter men ja vet verkligen inte vad som är bra eller dåligt längre, jag vet inte alls hur jag ska handskas med detta. känner mig så jävla liten ibland
Tycker så synd om Dig!
Tycker du ska absolut kontakta en psykolog!Kanske låter lite tjatigt,men det är för mk du varit tvungen att uthärda!


Detta är helt oacceptabelt!Helt klart har dina mamma problem med sig själv annars skulle hon ju inte göra dig så illa!
Hon kanske hatar sig själv och/eller är arg på din pappa och så går det tyvärr ut över dig!
Det kan faktiskt vara så att hon älskar dig men som många andra föräldrar med problem,så har hon svårt att visa detta!

Men du ska aboslut inte på ngt vis acceptera att hon gör dig illa!Du behöver frigöra dig från henne,helt klart!

Sedan kanske soc eller psykologen som du vänder dig till kan hjälpa till så ni kan ha familjeterapi lr familjesamtal.
Men!-Det är absolut inte ditt problem,utan helt och hållet hennes ansvar att få den hjälp hon behöver!.

Försök att sluta vara rädd och bli arg på henne istället,för det har du faktiskt all rätt till!!!
Hon är nog rätt liten innuti,som behandlar dig som hon gör,så du behöver inte vara rädd för henne.
Att bli arg på henne skulle stärka dig och kan stärka er relation till det bättre.

Men du behöver helt klart söka upp professionell hjälp,för så här kan det inte fortsätta för dig!

Du är värd all Kärlek och ett bra liv!!

Soc kan också hjälpa till så du kan få en kontaktfamilj,det kan man få hjälp med hur gammal man än är!
Du behöver säkert en bra modersgestalt också.
Och försök att sluta vara rädd!Bryt denna onda cirkel,så ska du se att det fanns inget att vara rädd för!

*KRAMAR*
Citera
2011-05-02, 23:45
  #28
Medlem
YNCDs avatar
Okay det har gått en låång tid nu, stack hemifrån tog kontakt med socialen... Hamnade hos en vidrig kärring som var alkoholist och hade cancer. Det var de fina fosterfamilj jag fick
Hon kallade mig för saker som slampa och aaah.. hon var helt sjuk, Nu flyttade jag därifrån och med mig har jag erfarenheten att änu en vuxen människa som skulle vara en förebild och ett stöd för mig har totalt vänt om och utnyttjat mig för ....

Det jobbiga är att jag längre inte kan lita på några vuxna.. Bor hos en kompis nu. Igår satt jag med pistolen i käften och var så nära på att trycka av.. Men men.. får se hur det blir ! !
Citera
2011-05-03, 00:03
  #29
Medlem
Min mamma är likadan fast säkert på ett mildare sätt..

Jag märker att hon är fylld i hat mot sitt som hon hatar hela tiden och hon är deprimerad nästan jämt under hösten/vintern, och hon tar ut SÅ SJUKT MKT på mig.

Tidigare spelade jag bara datorspel hela dagarna, vilket hon hatade, fick ta så mycket skit för den dataspelsmissbrukaren jag var... Sen slutade jag med det och började åka skateboard igen och skaffade en flickvän, då var hon så glad över mig i 2 års tid, sen började hon klanka på skateboardåkandet också, det var något som små små barn höll på med menade hon och att jag som 19åring var för gammal för sånt skit (blabla)... Sedan min spelperiod har jag även börjat intressera mig för naturen och tar våra hundar på flera timmars promenad i skogen varje vecka, jag åker och fiskar sjukt ofta och är en riktig friluftskille.... Sånt som hon hade älskat mig för när jag spelade dataspel är bara SKIT och slösar bort min tid, tid till att bli hennes lilla student på ett universitet eller högskola, som jag med ADD inte har en jävla chans att lyckas med.

Vissa människor blir aldrig nöjda.... Skulle sjukt gärna vilja veta vad jag kan göra för att få min mor att bli nöjd, när jag inte kan uppfylla något av hennes krav.
Citera
  • 2
  • 3

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in