2010-11-04, 22:25
#1
Hej Flashback,
Satt och diskuterade detta med en vän. Han menade på att det inte skulle spela någon roll alls, men för det uttryckte han inte någon dödslängtan.
Hans tanke var, att människor antar sig flera livsuppgifter här i livet. Efter det tycker dem sig kunna känna sig klara och fullkomliga. Det kan vara att man som man är på BB, gott arbete efter lyckad karriär, snygg fru väntande sitt första barn. Då just ska man kunna tänkas slås av känslan av fullkomlighet.
Men jätteviktigt - om man som han påstod uppsätter flera livsuppgifter, som man faktiskt inte har någon susning om - hur kan man veta vad man kommer att få ut av dem? - Det man inte vet om kan man ju inte sakna eller det man heller inte har för den delen.
Dessutom, om jag skulle dö som säg femåring skulle man ändå sagt att jag levt ett gott liv (om jag nu skulle ha gjort det.) Lyckan är ju varken beroende av hälsa eller livslängd. Folk som skulle påstå något annat är ju ute och cyklar, titta bara på medeltiden. Medelåldern var väl trettiofem - fyrtio eller liknande? - Det är ett fullkomligt liv, oavsett hur man lever idag och vad som anses som gammalt.
Så i princip sade han, att efter den goda middagen vi tillsammans avnjöt med vin och konjak, att han hellre skulle vilja dö nu, att någon sjuk galning kunde springa in med en yxa och spräcka skallen på honom än att efter tio års långvård på äldreboendet ligga och dö i sängen.
Så, vad tror ni? - Spelar det någon roll egentligen?
Satt och diskuterade detta med en vän. Han menade på att det inte skulle spela någon roll alls, men för det uttryckte han inte någon dödslängtan.
Hans tanke var, att människor antar sig flera livsuppgifter här i livet. Efter det tycker dem sig kunna känna sig klara och fullkomliga. Det kan vara att man som man är på BB, gott arbete efter lyckad karriär, snygg fru väntande sitt första barn. Då just ska man kunna tänkas slås av känslan av fullkomlighet.
Men jätteviktigt - om man som han påstod uppsätter flera livsuppgifter, som man faktiskt inte har någon susning om - hur kan man veta vad man kommer att få ut av dem? - Det man inte vet om kan man ju inte sakna eller det man heller inte har för den delen.
Dessutom, om jag skulle dö som säg femåring skulle man ändå sagt att jag levt ett gott liv (om jag nu skulle ha gjort det.) Lyckan är ju varken beroende av hälsa eller livslängd. Folk som skulle påstå något annat är ju ute och cyklar, titta bara på medeltiden. Medelåldern var väl trettiofem - fyrtio eller liknande? - Det är ett fullkomligt liv, oavsett hur man lever idag och vad som anses som gammalt.
Så i princip sade han, att efter den goda middagen vi tillsammans avnjöt med vin och konjak, att han hellre skulle vilja dö nu, att någon sjuk galning kunde springa in med en yxa och spräcka skallen på honom än att efter tio års långvård på äldreboendet ligga och dö i sängen.
Så, vad tror ni? - Spelar det någon roll egentligen?