Citat:
Ursprungligen postat av Kurdt
Mjo, jag skulle nog vilja pst att det r vad som impliceras av kvantmekaniken, tminstone om man ser till Kpenhamnstolkningen vilken jag lste ngonstans var den tolkning som hade mest std i forskarvrlden fr inte s lnge sedan. Det kan hnda att jag tenderar att vippa t det spirituella hllet i den hr frgan men att pst att tanken p medvetandets roll i mtprocessen inte vckts hos andra, mycket mer insatta, skulle jag sga r fel. Det r ju just detta som r s motsgelsefullt i kvantmekaniken!
Fr att citera wikipedia (dlig klla, jag vet, men detta stmmer bra med vad jag lst p andra stllen):
Citat:
Kpenhamnstolkningen r en tolkning av kvantmekanik som grundar sig p att varje kvantmekaniskt system - i det typiska fallet en enskild elementarpartikel - beskrivs fullstndigt av sin vgfunktion, och att en mtning eller observation innebr att vgfunktionen kollapsar till en klassisk partikel.
Detta r allt Kpenhamnstolkningen sger, inget mer. Notera att en mtning r nr partikeln interagerar med ett mtinstrument s att vgfunktionen kollapsar (lite dlig definition, men ungefrligt korrekt). Denna mtning kan gras av en kamera, en partikeldetektor, ett ga osv. Medvetandet har ingen srstllning, detta var ett missfrstnd d teorin var ny, en mtning r helt enkelt en "tillrckligt kraftig" interaktion. Faktum r att en mtning ven kan utgras av konstiga saker, som exempel har man sett att om en molekyl utsndrar vrmestrlning som tas upp av ngonting, s kollapsar dess vgfunktion p samma stt som om en mnniska hade observerat molekylen. Problemet om exakt vad som utgr en mtning och varfr den fr vgfunktionen att kollapsa r nog inte helt lst n, men experiment visar iaf. inte att ett medvetande behvs.
Citat:
Ursprungligen postat av Kurdt
Som jag ser det finns det i dagslget tv stt att tolka fenomenet med obestmbarheten i kvantmekaniken; antingen har vi ingen fri vilja, utan allting r frutbestmt, eller s r det vrt medvetande som skapar verkligheten. Jag skulle ju helt klart fredra det senare...
Men det r ju bara vad jag tror...
Ett tredje alternativ ter sig fr mig mer naturligt: Vissa utfall styrs av slumpen. (Frvrigt finns det resultat som talar emot att allt r frutbestmt, bells olikheter, vilka r vldigt intressanta. Man kan i korthet visa p skillnader mellan att allt skulle vara frutbestmt och att slumpen finns, och nr man gr mtningar finner man att vrdena stmmer med slumpens existens.)