Polen - Är det framtidens supermakt?

Polen har sedan 1997...en lagstagad storlek på skulden jämte BNP,

just en sån lag försöker Merkel få igennom i EU, Polen en föregångare även på det planet

den är satt till 55% , uppnår man den då slår automatiskt in höjda skatter och sänkta offentliga utgifter,
därför är alla regeringar livrädda att hamna i den situationen, och därför sköts Polens finanser på ett föredömligt sätt, medan....

Grekland 140%
Italien har 120%...
Japan 200% (det är ett specialfall)

men jag har åter igen en glädjande nyhet, industriproduktionen i Polen ökade med 9% i november jämfört med november 2010...

och då hade Polen högsta tillväxt i EU (de flesta länder låg på minus)


så det betyder att Polens industrier går på för fullt, och vinner marknadsandelar i europa

Polen trotsar krisen !

PS

info för okunniga :

Polens BNP är större än Sveriges, Hollands, och några länder till

Jag tror inte att någon i denna tråden inte känner till att Sverige har större BNP per capita än Polen.

Dock kan man också argumentera för att det inte behöver spela alltför stor roll när det kommer till polens eventuella framtid som europeisk stormakt. Det bor en miljard kineser i Kina som lever i vad som kan kallas för sub-saharisk fattigdom. Innebär detta att Kina saknar inflytande i sin region enligt dig?

I dagsläget är Sverige BNP per capita som sagt större än polens och är rimligt att anta att det så kommer vara i minst ett par decennier till om inget omvälvande skulle inträffa i något av länderna.

Däremot så finns det en del intressant statisk som rör förutsägelser om de både ländernas framtid som inte borde falla svenskar i smak. Ett exempel finner vi i länken nedan.

http://en.wikipedia.org/wiki/List_of...United_Nations

Enligt FNs HDI rapport kommer Sverige att passeras av Polen i index 2025 för att dra ifrån ytterliggare 2030. Hur kan detta komma sig Schubert? Kan det finnas oanade mörka moln på den annars så klara framtidshimmel som målas upp av dig?

En annan intressant uppgift som jag kom över gäller historisk ekonomisk utveckling. Jag må vara något ljummet inställd till BNP-måttet överhuvudtaget men om vi kikar på hur det såg ut under mellankrigstiden så finns det indikationer på att polens ekonomi utvecklades fortare än den svenska.

http://en.wikipedia.org/wiki/List_of..._GDP_%28PPP%29

Om historien återupprepar sig och landets ekonomi utvecklas i samma goda takt som den gjorde under den senaste perioden av självständighet (1918-1939) så bör polens framtidsutsikter vara goda i ett medellångt perspektiv.

Nu anser jag själv att denna utveckling inte går fort nog och detta till stor del beror på att man efter murens fall inte varit lika självständiga som man var 1918-1939.

Jag förnekar inte på något sätt att rikedomarna i Polen är mer ojämligt fördelade än i Sverige*
och att BNP per capita är lägre än den sveriges. Dock är det en grov överdrift att kalla Polen för ett U-land så som du gör.

*På landsbygden kan man t.ex. notera förekomsten av en typ av fattigdom bland vissa som är okänd för samtliga svenskar. Oavsett vad socialdemokraterna hävdar när de talar om utanförskapsområden och barnfattigdom så finns det inga fattiga i Sverige i ett internationellt perspektiv (eller europeiskt heller för den delen).

Däremot så noterar jag med fröjd att trots att Polen lider av större inkomstklyftor än Sverige och att den absoluta fattigdomen bland de riktigt fattiga är mycket större än i Sverige så finns det inga områden där räddningstjänsten ständigt bombarderas med stenar och raketer. Man har inte heller upplevt den typ av upplopp/plundring som drabbat London, Paris och Rosengård.

Oavsett vad Cecilia Malmqvist planerar så är jag övertygad om att detta inte kommer att inom en nära framtid. Det kan vara svårt för många att förstå att min andra hemstad Warszawa är en betydligt säkrare stad än Malmö där jag har bott i nästan hela mitt liv.

Vad kan det finnas för anledningar till det? Borde Reinfeldt/Reepalu skicka en undersökningsgrupp för att ta reda på vad som kan ligga bakom dessa skillnader?

Det stämmer att länderna de senaste två åren haft en liknande BNP tillväxt. Om vi tittar på perioden 1989-2011 istället så framkommer det att den polska tillväxten har varit betydligt större. Det beror precis som du säger på att polen har startat från en betydligt lägre nivå än Sverige. Detta ger polens tillväxt förutsättningar för att fortsätta växa snabbare än Sverige i ett antal år till framöver då man ännu har gott om sektorer i nationalekonomin som fortfarande inte korrigerats för att ge optimal avkastning.

Du hyser en ogrundad uppfattning om att alla åsikter som inte stämmer överens med dina och etablissemangets är mindervärdiga. Om vi tar det svenska samhället som exempel och gör en snabb jämförande analys av samhällsutvecklingen de senaste sjuttio åren samt delar upp denna tidsperiod i två delar (där 1942-1972 får anses varit mer präglad av "traditionella värderingar" medan åren mellan 1972-2012 får representera dina "moderna/postermoderna" värderingar) så tyckar jag att det är uppenbart att samhället var sundare och bättre fungerande till sina förutsättningar under den tidigare perioden.


Jag anser mig vara etnopluralist och kommer även framöver att stödja de sunda delar av det svenska samhället som inte vill leva i den av dig och etablissemanget omhuldade men dysfunktionella utopi som ni kallar för ett "modernt/postmodernt samhälle". Det anrika svenska folket ska inte behöva pådyvlas och utstå främmande samhällsformer och värderingar oavsett om de härstammar från kulturmarxistiska amerikanska universitet eller teokratiska kulturer från den arabiska halvöns öknar. Är det någon som i slutändan gör landet en tjänst genom att flytta härifrån så är du.

Vad gäller kultur så tror jag att du missuppfattat en hel del. För mellan början av 30-talet och 1970 så handlade den svenska kulturen defacto om att bli "världens modernaste land". Ifrån 1970 och framåt handlar den defacto svenska kulturen om att bli "världens postmodernaste land". Och vi har faktiskt lyckats mycket bra med vår förutsatts. Svenskar har, åtminstonde sedan 30-talet, men kanske ända sedan Gustav Vasa, strävat efter att tillägna sig "det senaste". Detta givetvis på gott och ond, då vi 1921 t.ex. skapade världens första "rasbiologiska institut".

Du kommer att ha stora problem att beskriva den "svenska kulturen" om du inte tar hänsyn till just dess grundläggande komponent, att ligga först i världen vad gäller attityder och värderingar.

Jag förstår inte hur ni postmodernister lyckas övertyga er själva om att teknologisk innovation och ett bevarande av traditionella värderingar är omöjligt att kombinera. När man stöter på främmande kulturer så gäller det att plocka russinen ur kakan och anpassa dessa nyfunna kunskaper och arbetssätt till det egna landets lokala förhållanden och traditioner. Sedan så förstår jag inte din ståndpunkt gällande modernitetens allenarådande överlägsenhet. Du hävdar ju själv att den rasbiologiska forskningen (som jag principiellt inte har något emot även om många av de gamla rönen var felaktiga) var ett resultat av det enligt dig överlägsna modernitetsivrandet.

Ett exempel på detta är japans moderna historia. De gjorde oerhörde framsteg under andra hälften av 1800-talet fram till deras seger över ryssarna 1905. De återupprättade den bedriften genom att återuppbygga sitt totalt ödelagda land efter Avk och efter bara några decennier bli världens andra största ekonomi utan att för den sakens skull göra återkall på sina traditionella värderingar.



Det stämmer att en majoritet av sveriges befolkning ligger närmare dina värderingar än mina. Att så är fallet betyder enligt mig inte att dessa på något sätt är överlägsna och bättre för det svenska samhället än mina (enligt liberal teori så är majoritetens åsikter automatiskt bättre än minoritetens).

Man kan fråga sig ifall den genomsnittlige svenskens värderingar vore annorlunda om han inte indoktrinerats från tidig ålder i skolan, av kraven på konformitet av omgivningen, av media och den alltmer inflytelserika nöjes och underhållningsindustrin.

Om man kopplar innovation till kritisk tänkande och jämför Sverige med Polen som historiskt sett varit decentraliserat(även det på gott och ont), där adeln (som uppgick till 10 % av befolkningen) inte utsattes för religiöst eller centralmaktens/kungens åsiktsförtryck och befolkningen från början 1720-talet fram till 1989 (med ett självständigt intermezzo 1918-1939) levt under främmande makters förtryck med en stark censurtradition så är den genomsnittlige polacken mer självständigt och kritiskt tänkande än den genomsnittlige svensken.

Alltså anser jag att Polen har goda möjligheter (framförallt om landets regering ändrar sin politik radikalt) att följa japans exempel och kombinera innovation med ett starkt motstånd mot de främmande och skadliga postmoderna värderingar som förordats i västvärlden de senaste 40 åren. Det är inte ett sammanträffande att västvärlden sedan de "moderna/postmoderna" värderingarnas påtvingade införande tappar globalt inflytande gentemot de, av dessa skadliga värderingar opåverkade, östasiatiska staterna.

Västvärldens invånare borde omvärdera den smutskastning som initierats av en liten maktelit riktad mot traditionella värderingar sedan 1968 (delvis även sedan kulturmarxismens gryning i väst tack vare Frankfurtskolan under 20-talet samt liberalismens och egalitarismens framgångar i kölvattnet av franska revolutionen).

Nu menar jag inte all samhällsutveckling sedan 1700-talet varit ogynnsam men det finns skadliga delar av densamma som bör omvärderas.




Återigen vil jag upprepa att det är direkt felaktigt och ohedrligt av dig att sätta ett likhetstecken mellan postmodernism och svensk kultur. Dessutom så spelar det ingen roll att du försöker skönmåla din sidas påstådda tolerans. För oss andra är det uppenbart att dina postmoderna överstepräster med manipulativa och maktfullkomliga metoder gör allt de kan för att tysta obekväma och kritiska åsikter.

Det är bara att titta på etablissemangets behandling av SD trots att de egentligen inte står för någon egentlig samhällsomvälvning av den typ som jag och mina åsiktsfränder förespråkar.



Postmodernistisk retorik/smörja.



Det glädjer mig du inte åtminstone inte tillhör de postmodernister som föredrar att önska folk god vinterledighet eller liknande påhitt. Även om majoriteten av er på den "goda" sidan förutsätter att personer som jag drivs av "hat" så stämmer det inte det minsta. Därför kan jag av hela mitt hjärta önska dig dig en god och fridfull jul.

PS: Vår diskussion börjar hamna rätt så OT och kanske bör vi enas om "agree to disagree" för att inte fylla tråden med långa inlägg som främst berör postmodernitet, traditionella värderingar och liknande frågor.